Välkommen till mitt digitala kartarkiv!

Kalt och 30cm snö.Tänkte köra ensam, men så fick jag möjligthet att hänga på Samuel/Christian/Matthias. Försökte att vara aktiv, så blev det några egna vägval ändå. Fattade inte att de brutit vid slut så kämpade jag mig alledeles ensam tvär sista varvet tills jag kände mig tvungen att bruta pga händerna och fötterna som gjorde ont av kylan. Allt i allt är jag nöjd främst med min attityd... (som lede till en rejäl förkylning veckan därefter)

Lite samma känsla som att springa långt kanalerna i Venedig... Sightseeing i högt fart i novemberväder. Bra att tvingas halla farten så långt.

Här hade jag visst lite terrängkänedom p.g.a. av en liten reviderings uppdrag jag körde här... farten var bra minst till branten mot 11an. Sen lite trött men jag orkade komma igen efter 13 och pressade även hard mot sistan. :-) Annars blev det två dålig vägval 8 och 11 incl. ett felstämpel och därför ej godkänd... Visst är det mitt fel men jag måste ha stämplad kontrollen vid en sten (samma objekt) 50m norrväst på kartan... OCH kartan har (hade) en misplacering av omkring 40m i det där omradet...

Språng min egna bana under Tullinge SK träning. Grymt. I början hade jag en kille fran Grenoble som drog, men sen tröttnade han och jag gjorde självklart ingen större bom så var jag helt ensam sista stunden. Kul att känna att du orkar kämpa...

Hade aldrig kännslan att ha grep, men halkade ändå aldrig. En liten extra sväng, när jag trode jag skulle öka tempot efter en bra inledning (6an). En bom vart kartan var fel (7an/näsan gar längre ner mot norr/1minut där) och en försök att undvika en brant backe med att spring tvär en gul moss istället (14an). Farten var dock bra, sprang även samma fart som granne Berggren (!!) mot 7an.

Jättekul
Dimman på ängerna. Snitslar utan reflexar.
3: Såg inte höjdkurverna under kontrollcirkeln. 7: Pierre drog mig bort från kartkontakten och så faktisk fanns der en stig... 10: Såg inte snitseln. 13: Såg inte snitseln.

Fin terräng, tunga ben. En bomm (10an). Långsträckan till 3 gillade jag inte. Ska komma åter, när jag orkar springa snabbare än 6min/km på stigen.

Väl nöjd är jag. Vädret gjorde det enkelt att kämpa att halla fart på langsträckor. Mitt bästa prestation hittils i 2012. Bara är jag lite missnöjd med banläggningen. Jag funderade att gå vänster till 6:an men va f# da skulle jag redan ha sett hela vägen till 9:an forrut, typ snitselbana.

Jättefint. En misstag vid 5:an vart jag inte var nogrann nog när jag passerade dalen. Sen trode jag kompassen skulle ordna det, men nej. Pierre sprang ikapp mig, så upptog jag sin fart. Sen gick det bra fram för allt flytten på långsträckorna...

I början letar man efter en bra algorithm till just den typ terräng. Man kämper. Men efter en stund blir det klart att där inte finns en bra algorithm (utan att kämpa fortfarende). Jobbig över höjderna, jobbig längs dalarna, jobbig i vit tecknade skogen. usch. Så sjönk motivationen ganska tidig (efter en objektivt set bra början). Det blev ännu värre när jag insag att den där kantarelltrollen satsade rejält på att få mig bryta.
Det blev klart till mig, att jag bara skulle klara mig om jag undviker allt hinder och alla ägggula frestelser och om att jag accepterade att vägvalet längs Inskolnigsklassers snitslar är bäst till mig idag.
Till sist fick jag mitt jobb bra, men roligt var det visst inte särskild.

Då försökte jag att springa ganska vass v.s. pressade mig att bestämma blixtsnabbt men akkurat. Funkade bra. 4 små men delvis helt onödiga misstag bara.
2:an: gul stämmer inte där, jag ser kontrollen men tvekar och läser fel nummret.
10:an: Små parallelt-fel. Fattade inte att kontrollen var så enkel.
12:an: Springer förbi kontrollen och tänker nej! för tidigt!
13:an: Lite tveksam där också, men där tror jag var nåt konstigt med kartan.
Nöjd. Det känns som jag fick tåg i terrängen. :-)

Va roligt! Små misstag vid 2:an (compass) och sen en storre bom mot 9:an. Annars gick det bra. Kartan är sjukt väl tecknad.
Två punkter
-> Jag brukar GPS klockan för att markera kantarellställer jag krysser, men den här på väg mot 6:an är lite för langt i skogen, aven om kantareller där påminnes vara jättestora.
-> Historien med bommen på väg ut från 8:an är, att killen som startade efter mig språng ikapp mig strax före 6:an och jag var på väg att slippa honom efter 7:an, men da bestämde jag mig att köra liten fortare och vassare än hittils (Obs! Stolthet!). Det gick faktisk bra, jag återtog 30 sekunder i första delen mot 8:an och sprang förbi honom på min egen supervassa vägval. Sen in till kontrollen sag jag honom igen, ca. 50m före mig... Det syns som han sprang en rakare vägval fran kärret mot kontrollen. För mig blev det akut syrebrist och nybörjarbom (tittade inte på kartan ett halvt minut)... Om ni kollar på H35 prestationindexdiagrammet så ser ni att jag sprang den kontrollen langt bättre än resten av banan (95% emot normaltvis 80%, tappade bort den tid jag vann där strax efter :-P).
-> Lärde mig efterat, at det hade varit tillaten at korsa kärret.

Kände mig trött redan fran början och sen blev det bommar som lede att jag tappade farten helt. Som värst tillbakade bristen i vadmuskeln som jag fick under en första Trekvällars tävling efter hälften...
3:a: Paralletfel med grönomraden
7:an: omradet var grönare än på kartan.
10:an: kurvbilden stämmer icke här.
17:an: så trött, så himmla trött.

Inget vidare. Det enda jag vill spara: Anti-Bertuksen. Jag gillar om att ge en typ misstag namn efter nån orientering kändis som gjorde detsamma. t.ex. hela O-Ringen blev en rejält Helena Jansson (att vara skadad under årets viktigaste vecka) till mig. :-(
Nu vad hände där var att jag började bommfri men langsamt till 5an och sen är 6an så enkelt och sen tänker jag på Edgars Bertuks och att jag skulle springa fortare och vassare och pladask... springer jag fort men läser för liten (ljusgrönt fram 6an) och vägval til 7an blir sämst: blött, grönt, upp och ner. Jag kämper men det hjälper ingenting utan jag tröttnar rejält. Jag kallar det en Anti Bertuks, för det var ju precis som man inte gör om man vill vinna en medeldistans.

Well. Det här vår en rejält Jansson. O-Ringen skulle blir mitt genombrott (icke internationellt förstås, men personligt) men det blev gubbvade istället.

Det kändes inte brå, men det var liksom ett måste-göra. Under loppet försämrades ont om muskelbristen så rejält att faktisk den andra vaden började blir också hart. -> Bröt, gick hem. Erkännade att nu var det dags att acceptera att jag har blivit gammal.

I efterhand ofattbart. Hur kunde jag fortsätta så långt utan erkänna att muskelbristen var allvarligt? Faktisk erkände jag det länge sen, men om det är Nacka Reservatet, Gömmaren och Flemmingsberg Skogen i samma vecka, så kör man ändå...

Suck. 15 minuter kändes jätte rbra. Jag kände att min satsning på styrketräning visades ganska nyttigt alldeles fort. Farten faktisk var bra som länge sen... men bara tills kroppen fann nästa bristen... högra vadmusklerna. Jag började skona men det blev sämre ändå. Till slut gjorde det ont... Tekniskt? Ingen stor bom, men såklart inte vass alls.

Jag är nöjd. Kände mig inte pigg i början, men det blev bättre under passet. Två grejer jag funderar om idag:
1) Kartläsning. Jag tog fram mitt HOBO och upptecknade min kartläsning. Det ser ganska bra ut. Jag läste mestadels när det var lättsprungen och hade bra föreskott. Så blev det bara få +forced MapReadings+ (normaltvis dom korta röda. t.ex. en kvart efter femman).
2) Under loppet fattade jag att jag är fortfarende dabbat av +kontinental orienteringssätt+ (=kick & rush, = attackpoint-method). Det leder till att jag slappnar av litegrann efter kontrollen och forsätter inte nogrann nog. Det funkar efter 3, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, men det blit problematisk efter 4, 5 och fatal efter 6 och 10.

---

Föresten, om nån vill prova på Automated Map Reading Detection, varsågod!(kolla också på mitt blogg)

Min vägval över Magnus karta (som jag sag hit och dit). Tredje gången in den här fint omradet kändes det redan ganska bra. Nur har jag ingen bra fart, men en ständig ju.
>4: Då sprang jag mot fel kontrol (>6) och först ändå på fel väg. Sen bara mot fel kontrol. Sen fattade jag det.
>6: typisk 'continental' vägval. Da tappar jag rejält i förste tredjedelen.
>9: Samma ämnen. Jag var så fokusserad hur att når kontrollen att jag glömde bort den kluriga början.

Ingen stor bom men trött och yr i huvud närmast fran starten. Språng ner mot fel håll efter trean men undvik frestelsen att hoppa ner muren även om killen efter mig gjorde det. Den enda vägval jag är missnöjd var till 15nde.

Slarv, slarv, slarv (Inte ens GPS Klockan startade jag). Jag språng brunbildsbanan, men där fanns ju massor av stigar i skogen ändå... helst är jag missnöjd med mig.I början orkade jag inte att inreda mig på storskalan och pitte-Ekv ochså saknade jag norrlinierna rejält och bommande varje kontroll t.o.m fyran. Va fy fxx tåg jag förstörningsglas med mig? Det var ju blött väder och 6K. Till sjuan var det okej och sen var det för stigrikt även utan stigar på kartan...

Fint pass. Drack tillräckligt vätske igår :-) Så var jag mer +likvid+ och hade bra +flytt+ > förstoringsglaset > lada/generalisera/föreskott.
1) ingen generalisation - inget flytt (>5, >11> och >12)
2) utåriktat attityd: Kommer jag ikapp med någon, så tappar jag mindrar farten, troligen för tycker det är roligare att orientera tillsammans. (t.ex. >18)

Det blev en dålig dag. Drack ingenting efter gårdagens pass (saknar törsten ibland), så var det inget flytt fran början och farten blev alltmer sämre. Terrängen var inte svår men stordels jobbig sprungen. +It+s been a bad day, please don+t take a picture (R.E.M.)

Så blev det en chans till att hitta flytten och det faktisk gick bra. Jag tror det förklaras mestadels med att jag fastnade förstörningsglaset på kompassen. Åtminstone i början var det så... Sen kom femma... Trode att ryggen fram kontrollen vore enkelt att hitta men det var det inte, inte heller mossarna eller stigar. Oj var jag borta. 5 Min.(Emil, som du såde igar, om jag hade sprungit ut mot vägen söderut strax, så hade jag tappad kanske 1 min.).Efteratt var farten ganska bort, men jag hade bra kartkontakt. Gillar absolut den svåra terängen så blev det en jättekul helg med Centrum OK...

Jag var trött från början, funderade hur jag ska överleva det hela.Långa banor utan flytt blir så fruktansvärt lååång. :-). Som extra öppnade jag med en rejält storbom (skulle ha stigit tvärs grönomradet, så fick ja en parallelfel, 5 Min.) och älskling Eva som startade 2 Min. efter stämplade före mig. Men då är jag nöjd met det hela. Joggade med en mattlig fart och njutade uttmaning och naturen. Kämpade liten med 15K. Blev inte för trött, som jag tåg gel och vatten med mig. Ah ja. Gjorde den klassiska misstag att inte stämpla 9 vilken var vätske kontrollen. Ej godkänd men de som vill veta 1:57:15. Jättekul det hela och en Alpe dHuez för mig till.

Fint kvällsorientering. Gjorde min favoritmisstag till 10, var jag tappade kartkontakten en gang till i en omrade vart det brunteknade blir svårt att se i terrängen. (Arbeten med kompassen stämmer inte där, kanske en sveitsisk sjukdom att rikta kartan efter terrängen än efter kompassen-> dumt om terrängen saknas)

Fjärde pass/tävling i sju dagar. Trött var jag från början och sprang mer 5cm under jorden än över. Tekniskt fint terräng, uttmanande. Valde huvud tvärs väggen så ofta som mögligt. Faktisk är det alltid samma fel jag gjorde: Jag tendera att tappa riktning när terrängen blir för flat (med en till två höjdkurver >1 >5 >7 >11).

Det handlar inte om orientering. Det handlar om livet. Att göra vad man tycker om. Trots vind och regn, trots den tuffa terrängen, trots kartans teckning och tryck, trots dimman och skymningen. Att känna sig bra medan. Att köra även kraftfullt. Att ha kommit hit (sverige, tullinge, skogskanten) för att göra vad man tycker om. =euforiska&förskyld :-P

Nice training. Bra flytt i början, kanske liten för fort(>Stuart) >4/5 för svagt plan. >6 huvud tvärs väggen vägval (se alternativ). >8 dumt! här ochså borde jag investera lite mer i vägvalet. Faktisk baserar alla misstag här på inflytt från andra löpar som drar mig på en vägval före jag är redo. Jag är jättenöjd ändå, sprang några controller väldig vass och focusserad (t.ex. >3, >12). Det känns fint som flytten inställer sig hit och dit.

Im Vorfeld habe ich mir schon Gedanken gemacht, ob ich das überlebe. Aber zu Beginn des Rennens war diese Frage dann weg. Ich konzentrierte mich auf den jeweils nächsten Posten. Schritt für Schritt. Wenn sich die Krise meldete nahm ich ein GEL (insgesamt 3, wo weiss ich nicht mehr). Ab Posten 7 hängte sich ein Finne an meinen Rücken, erst später bemerkte ich, dass er humpelte, aber er hat mich mindestens zwei Mal vor einem totalen Desaster bewahrt. So habe ich in der Region vor dem 9 Posten den Kartenkontakt verloren, da frage ich ihn, ob er noch weiss, wo wir sind, da weist er auf die Karte und dann weisst er den Glanz des Vollmondes, der sich auf dem Stensgölen (See) ca.100m südlich von uns spiegelt. Poetisch, nicht? Mindestens ab dort wird mein orientieren instabil. Ich laufe zwar oft gute Routen aber verliere dabei wiederholt den Kartenkontakt. Der Finne hat die gleichen Gabeln und wir behalten eine Weile Kontakt. Noch einmal muss er mir zeigen wo wir sind (Gabel bei 19), dann trennen sich unsere Wege. Im nachhinein konnte ich nicht ausmachen, welcher Läufer das war. Komisch, nicht? Eine Art Schutzengel. :-) Die Geschichte erinnert an Stan Rideways 'Camouflage'. Ich laufe weiter und weiter, die letzten 5 Kilometer, dieser schwierigen Kante entlang und hoppla, die Kante ist fertig und da ist das Ziel. Ich bin kaputt und enttäuscht und zu erschöpft um entkleidet 50m durch den Nachtwind zur Dusche zu laufen. Im Zelt kann ich nicht schlafen, dann doch.
Fehler:
1) Kartenkontakt verloren
3) Kompasskontakt verloren
7) Vor lauter Routenwahl, die Bruecken ganz am Anfang der Route uebersehen.
8) Richtung
9) Kartenkontakt
10) Richtung
18) Postenraum/Postenbeschreibung
19) Kartenkontakt
22) Kartenkontakt

Vackert och tuff. Provade på att gå så rakt som möglit men misslyckade rejält. :-) Så tappade jag redan 6 minuter till >1. Jag aldrig hittade flytten varken med detailerad läsning heller med att generalisiera. I efter hand tänker jag, att en (självklart inte den enda) anledning till den katastrof var skalan. Omraderna fram etta, fram och efter femma och mellan otta och nio syns oläsbara till mig. Iaf slippade jag min plan på den langsträcka hemvärts. >Gjorde en analys över hela tävlingen beträffande vem mötade vem vid gemensamma controller ->titta här

Två bommar. >3 strax efter tvåan fick jag drag fran Petteri Laitinen snipp snapp snut är båda borta Petteri och kartkontakten. >6 Det ser ju enkelt ut men jag missar stigen (som faktisk syns inte undner snötäket) och så tappar jag kartkontakten igen (jag är på rätt ställe, men tror det inte). Sen blir det sagostund. Det var länge sen jag simmade hela 6 minuter.

Andra natt tävling i Sverige. Valde att ta litegrann den raka, tuffare vägvalen. Flera stora bommar. Så ska det vara i början...