Hallands 3-dagars, etapp 3 (12/07/2026)

Enminutersstart, jakt eller jagad. Jag brydde mig inte om det, har ingen koll på eventuella gubbar omkring. Hoppades på runtomvägval.

K1
Jag försöker hålla en kurs. Att runda ett så trubbigt grönt område finns inte i min verktygslåda. Därinne får jag det blöta och sedan stigen. Då kan jag korrigera åt rätt håll och en massa andra löpare ansluter. En bra lagd första på en jaktstart tänker jag.

K2
Det fanns ju en skön väg på andra sidan strecket men den såg jag inte. Jag kämpar mig upp på en rastrad stig upp över grönhöjden. Kommer igenom vid fel sten och gör en snurr. Kanske borde jag kunna läsa av kurvbilden bättre här, den skulle ju sitta på toppen av åsen.

K3
Min ursprungsplan var att ta mig upp till vindkraftverket. När jag väl kämpat mig upp till sista stigen ser jag att attacken är lättare från andra hållet. Byter vägval och springer ner igen. Tar den bra i alla fall.

K4
Är trött på grönt och springer runt. Hade en rygg på vägen in.

K5
Återigen vill jag upp till ett vindkraftverk. Därifrån är det väg nästan ända fram. Efter vätskan vid det första gula inser jag att det går för mycket NV men det ser för jävligt ut N eller NO. Tänker att jag kanske kan ta den större stigen upp på grönhöjden, den som ansluter till vägen N om vindkraftverket. På vägen tog det för lång tid innan jag fattar att även den stigen är passerad. Nu då? Det finns en senare stig som tar mig upp till hygget och utmed rätt höjd och senare vindkraftverk. Jag hade tillräcklig koll hela vägen men det gick inte fort, tog höjd när det blev för varmt i solen. Ser kraftverket, passerar det öppna och därefter rätt glänta. Det var ändå en missad chans. Att springa väg hade varit rätt för alla och ännu mer för mig som har stor skillnad på skogs- och vägfart.

I duschen efter loppet hörde jag någon säga att det inte fanns någon vätska på banan. Han menade att det krävdes omvägar för att komma åt den. Jag ville verkligen till vätskan här men om det inte behövts hade jag gått ut NO till vägen och därmed ”säkrat” vägvalet upp till nästa väg. MEN självklart borde jag fixat båda grejerna.

K6
Springer ut till vägen. Vägen upp var väldigt jobbig i solen. Har koll på de gula partierna och går upp rätt. Blir passerad i grönkanten och den löparen leder mig till rätt sten.

K7
Jag ska S men tillåter mig att välja lämplig stig. Ser vägen till höger, den är förbjuden på grund av starten. Håller mig därifrån. Skön terräng här, tassar fram men blir osäker vid kanten av sankmarken. Kanske är det trötthet? Det var ju bara att följa sankmarken till den tydlig åsen/halvön. Träffade Skåne-Håkan vid stämpling.

K8
Försöker hålla en lämplig kurs för att träffa stigen. Det gick bättre än förväntat. Lämnade densamma lite för tidigt men fattade det snabbt. Följde andra löpare ut i sankmarken, mot bättre vetande. Vid en annan kontroll blev det i alla fall snabbt klart att jag måste fortsätta framåt och ta mig lite längre upp.

K9-M
Kortast ut till vägen. Där fattar jag att det är klart nu, T ligger nära stigen och sedan är det snitslat resten.

Jag slog inte medeltiden idag heller men O var bättre. O kändes ungefär lika bra idag som igår men ändå bittrare idag. Jag missade flera sköna vägval på olika sätt. Jag vet inte vilket scenario som är värst, när jag inte läser tillräckligt noga för att se det eller när jag slarvar i genomförandet för att komma dit?