Välkommen till mitt digitala kartarkiv!

I år upplevde jag att Hallands var som ett Oringen i miniformat. Min start hade namn som ett stort företag. Det var flera olika starter. Jaktstart på sista etappen osv.

Gränsen för jaktstart var 45 minuter. Det var nästan så långt jag var efter på gårdagens långdistans. Således minutstart för min del men minuten före startade en gubbe som passande nog var ungefär en minut före mig totalt. En gubbe känd från Örebrodistriktet.

K1
Utan att förta mig är jag ikapp på väg upp. Stämplar en bit före och vi är då ganska lika totalt. Bra där, fokusera nu på ditt.

K2
Ut till hygget, där passerar jag gubben som startade två minuter före. Han var snäll och hjälpte en vilsen klubbkamrat. Hygget var ganska jävligt och jag siktar nu mot den otydliga stigen som går genom det gröna. Hittar rätt och löper på. När jag passerar hygget kliver gubben som jag plockade till K1 ut precis framför mig. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera till ett bra vägval. Jag vill nu byta väg när det blir ljusgrönt (istället för mörkare grönt). Trots att jag har en löpare i ryggen hittar jag rätt och tar mig igenom snabbt. På andra sidan blir jag ändå osäker, sänkan passar riktigt bra men jag ser inte eller ens anar någon stenmur längre bort. Jag litar ändå på sänkan och ger mig ut. Tänker lite fel och tar höjd, då dyker min konkurrent upp och leder oss rätt.

K3
Jag försöker rycka igen men fastnar på fel sten och konkurrenten leder mig rätt igen.

K4
Jag går rätt mot vägen men jag uppfattar att konkurrenten försöker gena, det var sista gången jag såg han under loppet. Tog en vattenpaus, tog min kontroll utan problem. Notera också att jag mötte en löpare som jag sett vid starten, troligen någon som startade 3-5 minuter före mig.

K5
Långsträckornas moder. Hela vägen upp läser jag, bestämmer mig. Tyvärr inte tillräckligt bra. Jag skulle såklart sprungit tillbaka via vätskan, S på vägen och sedan V till vändplanen, över hygget och sedan gjort som jag nu ändå gjorde på den sista delen av sträckan.

Istället går jag S på första vägen. Från vändplanen vill jag gå S till det vita på andra sidan muren. Jag tappar kursen och driver SV för att det gröna alltid måste maximeras. Ute på nästa väg går jag S till vändplanen, enligt..nej, not funny. Jag ser inte den otydliga stigen i verkligheten, och minns inte heller att jag sprang här på väg till K2, så jag forcerar det gröna igen. Tarppar kursen igen och är väldigt förvirrade när jag kommer ut. Det stämmer inte för mig, kanske för att jag kommer ut V om det gröna och inte S om det? Hursomhelst, jag ska ju V till vägen. Det lyckas jag inte heller med. Minns att jag kommer till en grön höjd och det ser ut som att jag kan passera fint N om den. Jag pressas ännu längre N och grönt blir det ändå. Hygge igen, var fan e jag nu? Ser andra löpare vilket muntrar upp lite. Ser även T men vägrar inse var jag är. Vägen lyckas jag inte missa även om jag hade den förrädiska kursen för det ett tag. Härifrån sköter jag mig bra, tack o lov. Jag fattar dock att racet mot konkurrenten är kört med största sannolikhet.

K6
Jag hade inte kännt igen mig på kartan vid K5 men när jag ska iväg börjar det klarna, här var jag ju i fredags. Jag väljer samma väg initialt. I hyggeskanten blir jag orolig över ormarnas fortlevnad när en svart rackare ligger kvar när jag stånkandes och klampandes ligger kvar och steker. Först när jag är riktigt nära rasslar den iväg. Tänk om jag varit en ormjagande typ, den hade inte haft en chans. Jag följer gamla spår till fredagsbranten och stigar sedan en del för att på slutet falla ner på S-nål mot näsan.

K7-M
Klar känsla av epilog men jag vill inte, orkar inte bomma mer nu. Sjuan på kurs och stråk, åttan i spår nerför, resten löpning.

Jaktstart blev som det ofta blivit för min del. Jag lyckas inte hålla ihop det. Ibland har jag tyckt att jag borde kunna få till ett bra hänglopp, det hände ju på natt-O titt som tätt. Det var inte läge för det idag. Idag borde jag kunnat lösa det själv. Det var inte särskilt svårt men flera löpbara sträckor som kunde tagit mig långt förbi konkurrenten. Trots det en kul tävlingshelg som gav mersmak.

K1
Tacksam etta, bara att gå S mot gröna barriären. Tyvärr är jag mer lättstörd än så. Tyckte mig se fler hyggen, de ena kan mycket väl varit det gröna. Gröna områden såg ibland ut som hyggen på håll, de var väl uppväxta hyggen, fd vanliga hyggen? Jag passerade också två vägar men jag såg bara en på kartan. Den andra fanns på kartan, det är tydligt nu. Det riktiga hygget stämde och även T längs vägen. Dessutom hade en annan gubbe samma kontroll som jag. Den gröna barriären var också på rätt plats och jag löste detta trots allt tvivel. Jättefin löpsträcka var det.

K2
Hur ska jag hitta rätt i allt det gröna? Utan mer detaljerad plan, kanske en riktning, skråar jag mig fram till det gröna. Efter viss forcering kommer jag ut på tydlig stig som är på kartan. Längre fram finns ett kors lämpligt för attack. Funkade skitbra, lite trist att jag inte såg det här direkt på kartan.

K3
Kämpar mig ut till vägen, korrigerar NV och drar in på traktorstigen. Fortsätter i dess förlängning, väldigt osäker. I något läge har nålen pekat åt helt fel håll, är jag inte där jag tror jag ska vara? Jag är nog fel men jag måste väl ändå försöka mitt vägval hela vägen ut? Där nere ser jag ju något som skulle kunna vara den gröna ridå jag söker. Andra löpare är också här vilket är ett gott tecken. Jag springer bort mot änden av det gröna och där stämplar faktiskt en gubbe en kontroll. Jadå!

K4
Jag tar ut en kurs och tillåter mig runda det gröna. Det gör att jag förvirrar mig angreppsriktning mot hygget. Kämpar länge men accepterar nålens vilja och tar mig över i västlig riktning. Uppe på höjden är jag den säkrare av löparna och tar mig raskt över kanten och följer den bort till branten.

K5
Långsträcka! Först vattenpaus. Andra gubbar drog direkt in i skogen men jag ville stiga. Ända till vändplanen, följer stenmur, går N och styrs O av det gröna och landar säkert på rätt höjd.

K6
Väljer stig-väglöpning igen. Å så lite vatten. Sträckan från vägen och fram till det vita tog ungefär en tredjedel av tiden men var bara en sjättedel av den löpta sträckan. Det var i alla fall uppsprunget på slutet och kontrolltagningen tacksam.

K7
Följer stenmur, över det gula och in i rätt vita ficka, bra rygg också.

K8
Jag hade tänkt följa stenmuren som ansluter i rät vinkel till det gröna. Jag fastnade i en annan riktning som jag inte vågade släppa. När jag ser det gula blir jag väldigt osäker, var fan e jag nu? När jag ser väg och T får jag ihop det. Så fel var jag inte, in i det gröna i kurvan, vik sedan upp på den andra stigen. Detta blev loppets värsta bom, knappt 90 sek enligt QR.

K9
Går fritt N för att nå vägen. Eller inte helt fritt, jag vill komma ut V om vätskan så att jag kan ge mig in därifrån. Det funkar, jag skråar utmed sluttningen tillsammans med många andra. Tror att jag är lite för långt ner och tar mig upp en våning då jag ser andra skråa där. Ser huset passerar längre ner och håller span uppåt. Annan gubbe försvann upp och jag efter, där satt den.

K10
Följer höjden och faller ut på vägen vid öglan. Springer i kanten av sankmarken och fortsätter i den riktningen och hoppas att sänkan ska vara så tydlig i verkligheten som den ser ut att vara på kartan.

K11
Det såg säkrast ut att följa sankmarken. Att hitta en stig utmed NO kändes som ett riktigt O-hack men nu ser jag att det fanns ju en vit korridor på kartan. Sedan kom käftsmällen i form av odlat raster. Jag tappar kurs men räddas av ett T. Riktigt tjockt var det. Det är ett tåg utmed och jag vaggas in i falsk trygghet men inte värre än att jag med hjälp av dikena fattar läget. Tvingas vända tillbaka i geggan för stämpling.

K12-M
Besviken på tåget som svek mig drar jag N till vägen och springer ikapp och ifrån alla jag ser.

Insatsen var som igår, bra O men låg fart. Upplevelsen var som igår, en rejäl dos rövigt som neutraliserades av riktigt fin terräng.

På midsommar bestämde vi oss för Hallands, anmälde oss. Någon vecka senare svängde allt och vi svävade i limbo. Dagen innan etapp 1 kom ett positivt besked och vi drog iväg glada i hågen. Jag hade inte kört skogs-O på över en månad, inte så mycket annan motion heller..men hur svårt kan det vara?

K1
Egentligen en snäll etta men ett inte så utmärkt staket förbryllade. Hur snett har jag gått? Får jag passera detta? Tvekan var inte lång, igenom, upp på höjd (i onödan) och ner igen, följer blötsänkan upp till skärm.

K2
Gick nog mest på grov riktning, ledd av beståndsgränsen och visuell kontakt med höjdpartiet. Passerade annan löpare på västsluttningen, precis innan stämpling.

K3
Skråar så bra jag kan, vet att det gröna kan fånga upp mig vid behov. Skärm eller sten syntes på håll.

K4
Tog mig upp för att skråa utmed nästa sluttning. Tänkte först springa i det blöta men det var inte snabbt nog. Justerade på olika sätt innan jag fick fart. Mot slutet, när jag anar att hygget ovan tar slut blir jag väldigt försiktig, spanar intensivt. När en annan löpare närmar sig beslutsamt ser jag den en bit fram.

K5
Fortsätter försiktigt men den var lättare än så. Fritt på stigen, helt öppet.

K6
Att dra direkt ut på väg var ett alternativ men jag valde att försöka hålla kurs V. Märkte inte att jag drev och var plötsligt ute på vägen. Jaja, ingen större fara, bara att fortsätta framåt..eller vänta, det finns ju en stig på kartan, kan det vara den jag kommit ut på? I den tanken fanns inte min riktning med, jag kom ju från O, inte N eller S. Efter att ha sett mig omkring agerar jag som att jag var på vägen och hittar snart rätt. Lite för ofta försöker hjärnan spela mig spratt. Kass humor.

K7
Jag ska ju bara S och upp på höjd lite V om kursen. Trots det söker jag mig upp på en kurv på andra sidan. Där är det grönt men inte värre än att jag ser min höjd och kan korrigera.

K8
Långsträcka. Men va fan, grönt, grönt eller mera grönt, och så raster, vad vill du göra? Helst inget av detta. Jag såg en vit korridor upp till hörnet av stenmuren. För övrigt gränsen mellan Varberg och Falkenberg. Kanske är rastret lite snällare än det gröna? På väg upp kollade jag in det gröna och det kändes ogenomträngligt. Från hörnet tog jag en kurs och hoppades pricka min höjd. I det gröna på väg upp hör jag andra kämpa och stånka men ser bara fragment av löpare. När greppet släppts ser jag inte bara löparna utan även det gula öppna som faller ner till min brant. Enkel match men tuff trist väg dit.

K9
Skråade lite och tog mig sedan över till andra sidan, upp på flacken och därifrån syntes den.

K10
Jättefin terräng här, mjukt och löpvänligt. Så fint att det vägde upp det jävliga till åttan. Jag höll min kurs, forcerade lite ljusgrönt för att komma ut i det gula igen. När det gröna släppte trona min skärm på en synlig punkthöjd därborta.

K11
Jag fortsätter på riktning och vågar inte släppa den trots lite grönt. Här var det taggit, rev och slet i kläder och ömma skinnet. Fin kontrolltagning där jag anar var branten ska vara och smiter ner precis bredvid.

K12
Försöker hålla V och kommer till stenen, ser den på kartan och vrider upp rätt.

K13
Försöker hålla kurs igen, smiter förbi branten med kontroll och kan fortsätta ner i min sänka.

K14
Håller kurs O och har koll på sankmarken, över en en ås och ner i min sänka.

K15
Springer ut till stigen, korrigerar till klykan och försöker hålla O. Här är staketet med på kartan (staketet vid K1 var utmärkt i PM) och fler löpare strömmar till.

K16-M
Löpning.

Det här var riktigt kul! Jag skötte O bra och gjorde inga stora bommar, alls. Farten var låg och placeringen därefter men skit samma. Det kändes nästan lite lätt för att vara medeldistans.

Jag tror jag låg sjua totalt inför avslutningen. Platsen före var inom räckhåll då jag slog den löparen rejält på E1, som mest liknar E4. Högre erövringar kräver rejäla bommar.

K1
Trevande ut men sedan hittade jag rätt på kartan.

K2
Velade i huvudet om att runda eller ge mig in. Jag gav mig in och det var fel, för mycket svängar antagligen.

K3-K8
Får lite mer tid och hittar flytet. Jag så det trassliga vägvalet till K8 och nöjde mig med det. Några gick i fällan och försökte runda utmed stora vägen men den passagen var stängd. I det här läget är jag sexa, 1.30 före den jag löpare jag vill plocka.

K9-K16
Det fortsätter flyta på. Jag har sett K9 på väg till K8 och även vägen ut från K9. Till K12 väljer jag V, det gjorde de flesta och det verkar ha varit rätt. Det var själva arenan vi rundade förresten, Olympia. Jag hade avancerat till tredjeplatsen men det var jämt.

K17-M
Skogsavslutning. Läge att dra i handbromsen. Jag vågar inte annat än att följa stigen in i skogen men får ändå inte ihop det först. Det här är ju inte gult, - nej det har du ju redan passerat, då ska jag vända upp och visst sitter den där vid en sten? Vidare, och jag kan ta mig ut! Löser 18 och 19 bra och nyttjar stig för att inte komma bort. Tappar en placering. Nu K20, jag vill in till stigen V om kontrollen men väl i korset ändrar jag mig och går på O-sidan. Jag har nästan inget att gå på när ska jag in? Ser den och trycker mig igenom nässlor och annat riv, ut igen och löp in. Tappade ytterligare en placering, femma för tredje gången.

Trots den sämre avslutningen är jag nöjd med loppet. Fina perioder med bra flyt och fart, ännu en bra genomkörare. Jag lyckades plocka in tillräckligt med tid för att avancera en placering i totalen.

En kul sprinthelg.

Samma skog som förra gången (2022) jag var här men den här gången ren skogssprint.

Samma var också förutsättningarna som vid SCC. Strax bakom mig startade en kanon. Det hade jag koll på eftersom han vann medeln i förmiddags.

K1
Ville gena innan det gröna men det blev en gir när jag såg korsningen. Håller sedan på att springa för långt innan jag ser den.

K2
Hafsigt men lyckas hitta den otydliga stigen, har sedan tur och ser skärmen från stigen.

K3
Försöker stiga men missar de otyligas svängningar. Hamnar ute i spåret men det saknas tydliga avtag. Jag tvingar forcera rastret in till det vita och stigen. Kommer ut i en glänta med två jätteträd, ingen skärm. Då dyker segraren upp och dyker in under en gran och stämplar. Jag följer tätt efter. Stämplar som 16:e, 1.20 efter den femteplats jag senare skulle nå.

K4-K14
Hänger. Det var inte så jobbigt att hänga med, det såg inte heller särskilt snabbt ut i början. Jag hinner dock inte med att läsa kartan så noga, lite riktningar, en kontrollsiffra här o där. Jag tycker mig se att han noterar mig i vändningar i samband med stämplingar. Känner mig lite skyldig. Draghjälpen ger mig flera fina splits, till exempel toppsplit till K8. I resultatlistan har jag nu nått ända till plats 4.

K15
Allra mest avslöjad blir jag här. Vi passerar precis förbi skärmen, han stämplar inte, inte jag heller, jag har inte hunnit kolla kodsiffran. Vi studsar på vägen och han drar ifrån. Här hade jag min chans att göra eget, att få det se ut som att jag hade koll själv, men jag tog den inte. Det är inte mer än rätt att jag tappar fjärdeplatsen på det.

K16-M
Löpning.

Det blev en jättefin placering och en rejäl genomkörare. Vi språkade lite efteråt och jag bara väntade på en pik eller anklagelse men det kom inte. Han fick beröm och lycka till då totalsegern var inom räckhåll.

Egentligen var det väl Helsingör som arrangerade men jag går på vad det står i Winsplits.

Det här var en medeldistans i lövskog.

K1
Ta det lugnt, farten får komma när den kommer. Går S till stig, korrigerar O, spanar och ser den, in stämpla.

K2
Ut till väg och in igen efter bäcken. Försöker närma mig järnvägen för att sedan gå parallellt med den, ser den på håll.

K3
Över spången och försöker parallella med sankmarken, blir osäker och tar höjd och då ser jag den längre fram tillbaka ner.

K4-K5
Transport för att passage av järnväg.

K6
Försöker hålla mig högt och gå parallellt med brötet längre ner. Stämplade en annan kontroll på mitt streck och fattade strax att jag skulle fortsätta.

K7
Ser inget bättre än att forcera det gröna. Blir glad när jag lyckas hitta något som verkligen ser ut som en stig eller åtminstone otydlig. Närmare studier av kartan ger att den fanns där, det såg även alla andra i min klass. Ute på vägen är jag då osäker på om jag drivit eller inte eller hur mycket. Går inte lite på chans och styr på kurvorna och det lyckas. Skärmen satt bakom en fallen stam.

K8
Det var andra löpare i hasorna på väg ut, även en annan löpare snett framför. Kanske var det därför jag drogs med i fel riktning. De bakom fattade så klart läget och följde inte efter mig. Jag kämpade med inläsning ute på stigen vilket kostade 2.30.

K9
Stigvägval efter den där bommen.

K10
En snabb passerade precis innan K9, kände igen klubbnamnet och misstänkte att det var en klassmotståndare. Han bågade S runt sankmarken medan jag trodde mig kunna passera. Det gick helt ok och jag kunde sedan gira upp och komma rätt. När jag kollade spåren efteråt har alla rundat. Jag hörde också några gubbar prata om passerbart och opasserbart efter loppet. Jag googlade lite och fann inget som säger att jag inte får passera opasserbara sankmarker. Jag minns också snacket under mina tidiga O-år, att en numera fick passera opasserbara vatten. Jag läser också i sprintreglerna att där är det, till skillnad från skogs-O, förbjudet att passera opasserbara vatten.

K11-K13
Bygger vägvalen på stigar för att förenkla.

K14
Försöker göra samma här men läser fel och viker in från fel stig eller för tidigt. Det kostade nästan en minut.

K15-M
Jag fortsätter stiga och hålla god fart.

Det kändes ok efteråt men inte mer. Bomtiden blev hela fyra minuter. Kul att springa lövskog i alla fall även om det inte var så snabbt som jag tänkt mig. Skogssprinten ikväll blir nog snabbare.

Dags för sprint i Hbg igen. Det är bra upplägg på den här helgen, sprint fredag kväll med fri starttid, lördag fm medel i Helsingör, lördag em sprint i Hbg och söndag fm sprint i Hbg.

Jag ville dels göra några bra lopp, dels nå en bra totalplacering. Vi var 16 anmälda till alla fyra etapperna.

Jag antog att E1 och E4 skulle passa mig bra meden E2 och E3 skulle passa mig mindre bra då de går i skog.

K1-K3
Inte svårt men en start som krävde läsning. Det gick inte fort men rätt, placering 20.

K4
Och så en längre sträcka. Jag såg ett vägval och tog det, jag såg så mycket av det andra tajtare vägvalet att jag räknade avtagen, inte första utan andra. Via livelox uppskattar jag tidstappet till 15-20 sek.

K5-K8
Kanske gav K4 mig lite fart och ro för kartläsning? Det här blev en bra fas utan större vägvalsproblematik. Det var dock inte fläckfritt för till K6 ser jag inte passagen S om strecket utan rundar allt N. Min väg var ca 50 meter längre och kostade ca 10 sek. I detta segment avancerade jag till plats 9.

K9
Här såg jag det två vägvalen och utförde enligt plan. Min bedömning att det inte skulle skilja så mycket mellan de två var fel. Enligt livelox skiljer det ungefär 70 meter och ca 15-20 sekunder.

K10-K16
Återigen kommer jag starkt tillbaka efter ett felaktigt vägval, som jag i och för sig inte kände till i ögonblicket. Jag såg att det gick båga runt till K10, sedan tillbaka ut till K11 men där tvekade jag när cykelvägarna inte gick åt det håll jag tänkt. Till K12 var jag sträckbäst, lite förvånande. Till K14 kunde jag genat men farten och utförandet var bra. Jag hann med att gena till K16 vilket var värdefullt.

K17-M
Avslutningen runt en skola/förskola med lite mer O-teknik. Jag hamnade i rygg på en yngling när vi närmade oss och vek innanför staketet tidigare än planerat. Jag lyckades styra upp det och runda rätt byggnad. Till K18 gick jag genom sista grinden och läste för att inte gå in fel när ALLA på TC kollade. Resten löpning. Höll femteplatsen in i mål.

I mål fanns också en go känsla, det var helt enkelt skönt att springa av sig lite. Även om jag senare såg mina sämre vägval förtog det inte den positiva känslan. En detalj jag noterade var att det i verkligheten fanns en rejäl kulle eller vall mellan K10 och K11 men ingen kurva på kartan, konstigt.

Det här blev också en lång sprint. Många gånger var det spring långt runt eller långt tillbaka, över 4,5 km blev det.

När jag la ihop terrängbeskrivningen, viss lokalkännedom samt tidigare erfarenheter från de här arrangemangen fick jag fram att den här etappen skulle bli löpvänlig och därmed passa mig bra.

K1
Jag hittade rätt på kartan direkt, händer väldigt väldigt sällan. Kör vänster.

K2
Såg S-alternativet och tog det, kollade inte på något annat. När jag kollat vad de andra gjorde är det klart att norrvägen var 70 meter kortare och jag hade kunnat spara 15-20 sekunder.

K3-K7
Jag hinner med att läsa och ligger steget före, hittar flytet. Det finns inga vägval och inga fällor att tala om heller. Placering 5.

K8-K9
Kanske var det trötthet? Jag tvekar lite, trots att jag läst in att jag ska fortsätta runt. Det är inte riktigt samma bett till nian och inte genar jag heller. Tajt i listan var det, tappar till plats 9.

K10-12
I farten hann jag inte se om högervägvalet skulle funka till tian så jag körde vänster. Det skiljde 40-50 meter. Enligt plan hann jag se om högervägvalet funkade till elvan, check. Tolvan kom tidigt efter vägpassagen men jag var tillräckligt med för att stanna och stämpla. Placering 10.

K13-K17
Nu släppte jag på, sträckan var lång men inget att välja på. Såg fjorton på vägen och kunde säkert vända tillbaka. Efter den snett ut höger, tillbaka. Sexton, tillbaka till inloppet, in på sydsidan. Fortsätt runt till sjutton, ser den mellan träden. Placering 8.

K18-M
Rundade lillhuset på fel sida, samma 19 som sist men jag gör ändå ett stämplingsstopp vid en kontroll i början av parkeringen, samma avslutning som sist. Tajt var ordet, på dessa smågrejer tappar jag två till 10 i mål.

En bra insats. Misstagen var små även för att vara sprint. Placeringen var bra, att jag tappade några i vissa delar och på slutet är inte hela världen.

Nu känner jag mig pepp inför nästa sprinthelg.

Som kompensation för en sjukdomsinställd sprinthelg hoppade jag på den här dubbeln. Första etappen skulle ha en del skogssprint, något jag inte har kläm på men behöver träna inför kommande utmaningar.

K1
Steker loppet direkt. Jag har fullt sjå med att springa att jag missar korset. Jag ser hygget framöver men vägrar förstå. Vänder tillbaka på något som liknar stig men den drar åt fel håll och jag girar S genom grönt. Det tänkte jag inte hitta på kartan. Kommer ut på en tydligare skogsstig, går S och passerar ett dike. Vänder tillbaka och upp på en höjd. Där sitter en skärm med ett grannummer till min, nu är jag nära! Går mot en annan höjd och ser en skärm, min. Drygt 3 min bomtid, plats 33.

K2
Tillbaka till samma höjd men en annan del.

K3
Rätt över hygget men följde mest en rygg som kändes bra.

K4
Stigade förbi K1 och kunde få lite ordning, följde diket och vek ner i kröken.

K5
Ner till vägen och in, hade kollat att det bara fanns en kontroll på insida hörn. Placering 27.

K6-K12
Skolgården. Ner till nästa del av gården. Vände tillbaka, var kommer jag in? Höger! Tillbaka ut och tillbaka därifrån jag kom in. Riktigt kort nia, sedan, var kommer jag igenom, under gråa! Kort elva och sedan tillbaka och ut för vägpassage. Plats 25 men de jag tog berodde på felst (K11).

K13-K14
Löpning till tretton, syntes på håll. Sedan valde jag att följa vägen N. Det kom upprepade stråk in mot höjden men jag väntade tills hörnet där jag kunde går rakt O in. Förutom K1 var nog detta vägval min största miss på etappen. Plats 23.

K15-M
Ut och utmed byggnaden, den satt även en skärm lite längre fram på andra sidan men den gick inte jag eller någon annan på. Sexton och sjutton var tacksamma och jag vinner andra och är tvåa på första. Det var på löpning, inga vägval. Det fortsatte så, inte mycket att välja på, spring bara. Plats 20 i mål.

Efter K1 skötte jag mig bra, fin fart kändes det som. Detta trots att formen inte är på topp. Bara att ladda om till etapp 2.

Tog lite vatten och joggade vidare till start för att ta den andra etappen/banan direkt. Jag fick inte så mycket flyt i första så särskilt sliten var jag inte.

K1
Det kändes tryggare att hitta startpunkten på kartan nu, återigen tacksam inledning.

K2
Många svängar, nu ser jag att en kunde sparat några genom att båga mer V.

K3-K4
Ut och runda huskropp, tillbaka samma väg och runda annan kropp.

K5
Delvis känd väg, dubbelkollar att jag kommer igenom Fritids med luppen.

K6-K8
Hittar lite flyt och löper på så gott det går.

K9
Vänder tillbaka för att jag vet att det funkar, inga överraskande violetta raster.

K10
Känner nästan igen mig nu och vet vilken byggnad jag ska runda.

K11-K12
Tillbaka och kända stråk.

K13
Valde en känd väg för att jag såg den funka. I efterhand framgår det att en kunde följt vägen längre och tagit öppningen i staketet i höjd med kontrollen.

K14-M
Löpning, kända stråk inget violett.

Jag fick lite revansch på mig själv här. Men det var svårt att hitta flytet och farten. Från City Cup var jag nog redan bortskämd med gubbskala även i sprint. Jag hade lite svårt att se vart strecket gick emellanåt. Kanske berodde det mer på kontrasterna i ban- och karttryck?

Väldigt kul i alla fall, att Värmland startat en sprint tour och dessutom kör två race samma kväll!

Efter City cup i förra veckan började jag smida planer om en rejäl men kort sprintsäsong. Park Tour i Degerfors och Karlstad, DM i Örebro, mer Park i Karlskoga och som avslutning en helg i Helsingborg. Tänk vad ett bra hänglopp kan göra med en löpare!

På förhand visste vi att det skulle finnas flera, endast på kartan markerade, förbjudna passager. Det var likadant i Kristinehamn förra året.

K1
Tacksam start

K2
S-kurva och in på gården (Fritids).

K3
Rundar stort, känns rätt även efteråt

K4
Omständigt men det fanns inget alternativ

K5
Jag har hunnit planera att runda på V-sidan men ser sedan att det finns en tidigare passage. Kanske kände jag att kontrollen kom lite väl fort? Men det här regelbrottet passerade mig obemärkt förbi under loppet. Jag återkommer till det senare.

K6
Ser att jag får ta en tajt kurva och gör så.

K7
Behåller kursen och rundar. Bågar runt en stenkant, tänk om den är opasserbar på kartan?

K8
Ser att utsida O funkar och kör.

K9
Har sett den påbjudna passagen och vänder direkt åter samma väg, inga problem med kontrolltagningen.

K10
Kortis men hinner se Egefalk på utsidan av första huslängan, gött tänker jag, snart ikapp. Den tanken skulle jag komma att får äta upp å det suraste.

K11
Först blev jag ställd, hur ska jag ta mig fram? Aha, runda husen! Väl framme var spåren från tidgare löpare tydliga. Jag rundar första byggnaden och kommer fram till nästa men tvärvänder tillbaka, jag minns inte varför men det är nog här det börjar gå fel i huvudet. Jag börjar läsa till K12 istället, det är den som är längst norrut. På väg tillbaka börjar känslan poppa upp, att något inte stämmer. Har det gått lite väl fort det här? Har jag varit vid K11? Nej, jag tror inte det, nio och tio ja men elvan? Jaja, tar K13 och kollar om det känns bekant åt elvan till, det gör det inte och jag springer dit och stämplar. Det visade sig var ett korrekt beslut men bomtiden blev tre minuter, förödande i sprint.

K12
I förvirringen rundade jag även den första byggnaden. Ännu lite mer bomtid.

K13-M
Inga problem, löpte på men det kändes inte lika inspirerat längre, lurad och bortgjord som jag var.

När jag hemma lägger ut spåret blir jag först lite nöjd med att jag faktiskt gjorde rätt som vände tillbaka till elvan men sedan ser jag att jag genat till K5. Inget av det andra spelade då någon roll längre, diskad. Det är lite fascinerande att det går så himla snabbt i huvudet. Ett vägvalsbeslut var taget, ett som varit godkänt, men så ser jag en annan möjlighet och har inget kvar i huvudet om varför jag tidigare bestämde att göra på ett visst sätt.

Jag rapporterade mitt brott till tävlingsledaren efter loppet men det har inte justerats i Winsplits. Det spelar heller ingen större roll då jag inte kom att springa tillräckligt många deltävlingar för att vara med på riktigt i tourfinalen.

Premiär för sommarserien, poängtävlingarna i Milans regi.

K1
Jag fortsatte lite längre N och vek tvärt V, ville nå sankmarken och följa kanten bort. Får med mig det gula och kliver upp, följer V och får den. Bra start.

K2
Går grovt V, tänker att jag kan korrigera i ledningsgatan vid behov. Ser att jag borde komma ut vid stolpar och det gör jag. Rundar N för löpbarheten är bäst där. Rundar även höjden N och följer runt och ner i blötsänkan.

K3
Tar ut en kurs och försöker följa. På vägen ser jag att det ska vara en stor sten och där ser jag en men ingen skärm. Det var en dubbel så fortsätt lite till.

K4
Går grovt N, jag ska ju upp. När jag når det gula styr jag ut O för då kan jag komma ut rätt på. Ute på flacken spanar jag och ser stenen. Detta blev min bästa split. Varför då, kände mig inte snabb, den ser inte särskilt svår ut heller?

K5
Tog ut en kurs men prioriterade löpbarhet ut. Dråpligt att jag då blir hängande ner för en brant i ledningsgatan. Stigar lite, har även fått en rygg. Ser att stolpen ligger på strecket och kan då återuppta kursen. Den satt lite längre upp än vad vi trodde. En löpare framöver bommade men ledde oss rätt.

K6
Gick grovt O, ser huset och ute på hygget kan jag läsa av var min brant borde sitta.

K7
Jag går ut O och har för avsikt att runda S. Stenarna kommer dock inte förrän längre upp och jag tänker att det nog ska gå att klättra igenom. Ute på det gula får jag sällskap. Jag vill tro att vi ska fortsätta, vi ska ju passera vitt (skogsparti) innan sista gula där vår brant sitter. En ungdom glider förbi och jag tänker (och säger) att ryggen kanske har koll. Ungdomen ledde oss rätt.

K8
Ryggen fortsatte på strecket medan jag gick brantare ner till stigen. Ryggen lämnade stig vid N-punkten, då hängde jag en elitman lite till men lämnade då kartläsningen för mycket. Jag har stenarna på höger som en bra grej att följa, istället söker jag något kuperat som kan hålla en brant men det visade sig vara det gula S om kontrollen. Här tappade jag drygt två minuter. Strax innan stämpling hörde jag min fru lockropa.

K9
Jag vill hålla undan och drar iväg. Runda eller inte, inte. Över det gula och följ tarmen som går ner på V-sidan. Förbi stenarna och sedan ser jag en annan löpare framför och kan använda den informationen för att komma rätt.

K10
Jag har en kurs och jagar (snarare känner mig jagad) på. Passerar diket och kommer sedan in i det tätare. Fattade att det var beståndsgränen utan letade efter något grönt på kartan. Karin smiter förbi, stämplar men säger att den sitter en bit bak.

K11
Jag har Karins rygg hela vägen, det blev min näst bästa split. Jag hade ganska bra koll själv.

K12
Jag försöker hålla S, Karin ligger V om mig men jag tycker ändå att jag är för mycket V. Jag spanar och hoppas se den, annars får jag väl studsa på stigen. Den här gången var riktningen med mig och jag kommer rätt på, stämplar strax före Karin.

K13
Ner till stigen, lämna i stigklykan. Försöker använda bäcken och lyckas komma över och ut i tarmen på rätt ställe, fortfarande före Karin.

M
Försöker säkra upp genom att gå ut V och sedan S. Ute på stigen ser jag skärmen och fattar sedan att det jag trodde var meridian var en ledning. Uppsäkring hade inte behövts. Karin i mål strax efter men fyra minuter snabbare då hon startade efter mig.

Skötte mig lite bättre idag. Bommen som kom var inte så stor. Fin kväll för oss och myggen.

Jag såg i startlistan vad jag hade bakom mig, 15 och 30 sek. Två starka kort som kommer att komma ikapp mig ganska snart. Jag kommer känna igen åtminstone en, vad gör jag då? Följa eller avvika, hänga eller inte?

För första gången på några veckor kände jag mig ganska pigg och lätt i kroppen på uppvärmningen.

K1
Lite småtrångt, läste karta istället för att öka, såg att jag kunde vika av direkt efter huset och gör så. Jag hade inte noterat att det var trappa i slänten och tvekade lite.

K2
Trångt ut, därför väg upp, har koll på vart jag ska.

K3
I vändningen tycker jag mig se den närmast bakom. Springer grässlänt ner och ligger ett steg för långt fram i läsningen och drar vänster. Då smet båda förbi. Jag hängde på.

K4-K12
Jag är tvåa, trea i ett tåg efter Ravinen. Kanske var det fler bakom i början? Jag försöker hålla koll så gott det går i farten. Jag såg aldrig den förbjudna passagen, upp på väg till K7 men kanske var det där jag upplevde att Ravinen tvekade lite? Innan K11 bommade eller fastnade Ravinen lite och vi kom ikapp, jag var nu tvåa i tåget. Den positionen tappade jag när jag försökte vara smart vid K12. Här peakade min placering, 9a.

K13
Nu drogs det ut och jag tappade Ravinen. Jag är beredd att ta hand om mig själv men han nästbakom ser jag svinga sig över staketet. Jag kollar med lupp, dubbelstreck, ha! Jag tar trappan och rundar duktigt. Strax efter målgång kollade jag upp detta igen och ser då att det var enkelstreck. Alltid har jag fel, bommade 20 sek och tappar tre placeringar.

K14
Tvekar men ser sedan att jag får passera uppåt och visst är det upptrampat i slänten. Jag hinner läsa och vill nog först hålla mig på vägar stigar ner men det är så upptrampat och eventuella branter är passerbara.

K15
Runda! Det är lätt kontrolltagning..

K16
..hinner se att den sitter nära men blir ändå lite förvånad när jag ser den direkt efter hörnet.

K17
Inte långt kvar nu, ner. Trodde att det ändå skulle gå snabbare att zickzacka ner men jag borde rundat även här.

K18-M
Löpning.

En fantastisk placering och bra tid, mycket tack vare att jag hängde med i tåget efter Ravinen. Det var tacksamt att ha gubbskala på sprint. Det gladde mycket att benen var med mig, att jag utan större problem orkade följa.

Fin kväll, trevlig AR efteråt.

Detta kan varit vårsäsongens sista tävling, det kändes viktigt att avsluta med något bra. Åkte buss upp, slapp gå så långt som många bilister. Riktig fin vårdag/försommar.

K1
Inleder med löpsträcka, kanske rusade huvudet iväg också? Upp på stigen, över höjden och sedan över en till, på andra sidan ska den sitta. Inte tillräckligt bra koll på kursen och hamnar i sänkan, bland stenar istället. Läser in och vänder upp. Åtminstone 1.20 i bomtid.

K2
Ser att det är läge att följa sankmarken, branten i hörnet är tydlig. Det hade varit läge att fortsätta längre i det blöta men jag valde att ta höjd, hålla koll på det gula och sedan gå V rakt över. Det fanns löpare framöver som också var på väg upp i min sänka.

K3
Jag går över grovt V, vill vara säker på att komma upp S om kontrollen. Fortsätter N tills jag får den. Bra förenklat.

K4
Går grovt NO, diket, höjden och sedan ser jag mitt höjdparti..men hade inte läst placeringen så noga. Tittade ner på andra sidan innan jag plockade ihop sankmarken med allt annat och tog mig upp till gropen.

K5
Fick sällskap över och ner i det blöta. Jag trodde vi kommit ner i rätt ficka och drog S men det öppna och faktumet att andra gjorde annat fick mig snart på rätt spår.

K6
Min plan var att gå S och sedan O upp i sänkan och komma ner rätt på min brant. Jag känner, misstänker att det inte gick som planerat och när höjden passerat följer jag strömmen S och får den med viss tvekan.

K7
Jag kan använda sankmarken igen. Passerar branten igen, då är det någon Centrumsupporter som hejar på mig där bak, vem? Det var blött och jag klafsade ur tidigt men var noga med att ta mig upp på högsta innan jag girar SV.

K8
Jag går grovt S, SO. På andra sidan vill jag få det blöta. Jag landar vid stenen och finner min exakta position. Jag tar mig upp i sänkan sedan ska den ju sitta på ena sidan. Där blandar jag ihop vilken sida och får vända tillbaka.

K9
Går S, prickar det första gröna. Sedan girar jag V och faller ner i sänkan. Jag har en rygg att gå på men tror att vi måste mer V, oklart vart jag fått det ifrån. MInns en tanke att en höjd måste rundas men det hade jag ju redan gjort. Farten i hjärnan var nog lite för hög här. Tack vare ryggen fick jag den bra.

K10
Går grovt O ut till stigen, fortsätter förbi bodarna, över stigen och upp på skrå. Passerar gruvhålet och fortsätter ta höjd på skrå. Rigor, som jag såg innan start (och på väg till K5) glider förbi, lätt osäker men vi fortsätter fram och får den.

K11-M
Mest transport kvar nu, Rigor drar på men jag har en rygg att förhålla mig till.

Det här blev en klar förbättring jämfört med det två tidigare loppen och en godkänd avslutning. Vårsäsongen är märklig, efterlängtad och kort. Den blåser förbi och lämnar en törstig efter mer. Behöver resa norröver för det eller acceptera och omfamna sprintsäsongen.

Idag: trevlig vårväder.

K1
Jag velade, gå runt höjd S eller N, rakt på blev det trots en brantbarriär på vägen ner. Såg sedan att det fanns flera passager och till och med jag vågade mig ner. Får en sten i sista sankmarken men lyckas inte helt förstå vilken det är. Vid branterna där jag tvingas gira kommer Tyr ikapp och konstaterar att det är brant. Tyr brukar vara säker så jag följde in till stämpling.

K2
Tyr är även snabbare än vad jag är så han fick löpa iväg. Jag ville nog undvika rastret och kunde sedan skråa runt och upp. Det kändes väldigt osäkert då jag trott att jag skulle få se sjön. Jag hade inte koll på att jag var så långt N. På vägen upp fick jag i alla fall några grejer som gjorde att det kändes rätt, och visst satt den där uppe.

K3
Här tar jag mig ut på det dryga sätt jag förlorade tid på i söndags. Jag borde gått ner SO. Efter gulhöjd, i sänkan tar jag ut en kurs men som jag minns det siktade jag mittemellan ring och klapperstensfält. I blötsänkan är jag med, över åsen och där nere ska den sitta. Andra löpare slöt upp och stärkte.

K4
Jag tog ut en kurs och försökte följa, jag ville hitta den stora blötsänkan SV om kontrollen. Jag får med mig det gula i något läge men är ändå inte så säker att jag girar för att komma ner i sänkan. Här ändrar jag också kursen utan att märka det. Sent tar jag mig upp, mycket sten och grejer. Hittar dubbelstenar och läser in mig, tillbaka och får den. Många hade problem här ser jag i winsplits.

K5
Ut till stig, lämna i kröken. Tog ut en kurs och försökte bocka av detaljerna. Diket, sankmark, vet inte om jag såg stenen? Det öppnar sig, vad är vitt, vad är gult? Fortsätter, den ska sitta i det gröna. Blir stående några meter ifrån och blir förvånad när den sitter så nära. Även här hade många problem.

K6
Det jag hållit på med hittills har inte känts säkert. Därför siktar jag mot sankamarken. Jag driver lite N men anar den och kan korrigera. Tycker mig hitta hörnet men känner mig inte helt säker. Går ändå S och kommer på en släpstig som går V. Då var jag inte i hörnet. Där borta i V fanns inte vettigt. Försöker få ihop det, stenen? Där är sänkan, hur högt upp är jag? Sedan hittar jag kontroll vid något misstänkt gult och agerar på det, träff. Dråpligt att när en försöker säkra upp gör en bort sig.

K7
Jag ser inget enkelt, vill då använda gulhöjderna. Bågar runt, troligen för att säkert komma upp på rätt höjd. Hittar gulhöjderna och går ner på kurs. Driver lite S utan att märka det men hittar dubbelstenar och kan studsa tillbaka upp.

K8
Jag vill stiga så långt det går. Branta sluttningar med grönt och raster, blä. En tidig tanke är att lämna vid den större sankmarken och ner via branterna. Istället avser jag att lämna vid sankmarken som kommer in från V. Det slarvar jag uppenbarligen med. När jag passerar en brantkant, jättetydlig får jag inte ihop det. Var är jag? Jag vägrar acceptera var jag är, den finns ju en supertydlig på kartan som jag såklart ser. Jag fortsätter i alla fall men korrigerar S något. En annan löpare dyker upp, också försiktig men kanske ska han till samma? Jag ser tar mig upp på något och en bit S hänger den tydlig på en höjd, den andre stämplade strax efter.

K9
Jag siktar på att ta mig upp sista höjden innan, tillåter mig därför att båga runt den första på en tacksam drivningsväg. Siktar mot högsta och håller sedan V ner till det blöt och sedan upp på den stökiga höjden. Mycket trassel med sten och vegetation däruppe men jag fick den.

K10
Jag börjar bli ganska trött, stigar så långt det går. Ser en lämplig krök att lämna vid och precis innan tar en annan löpare samma väg. Jag håller kursen rätt igenom och kommer rätt på.

K11
Jag vill attackera rakt S. Siktar mot hyggeshöjden och dess högplatå. Går N genom det gröna, mörkt gröna. Det var inte så illa. En bit på väg tar jag lite höjd, det vore så typiskt mig att fortsätta forcera det gröna en bit nedanför det vita och komma långt bort. Det lättar och jag kan fortsätta fram tills jag får den.

K12
Trött nu, sliter mig upp på högsta höjd och tänker att jag bara ska hålla V. Det var ju fel, såg en kontroll och drog N till den. Inte min, måste upp lite, då ser jag vart alla andra är på väg, en bit N.

K13-M
Löpning. Karin stod och hejade igen, det gladde och sporrade.

O-Känslan var lite bättre idag men bomtiden samma enligt winsplits. Att utan större irrfärder klara flera av de här svåra kontrollerna låg till grund för den goa känslan.

Efterlängtad lokal tävling, Swedish League dessutom. Det brukar innebära hög kvalitet på det mesta.

K1
Riktningen är rakt V. Håll koll på avstämningspunkterna, blötfåran, högsta höjd, höjderna på flacken, fortsätt V, rejäl blötsänka som uppfångare. Bra genomfört.

K2
Tar ut en kurs och försöker hålla. Ser en skärm därnere och springer dit, det var inte min, nu då? Ta det lugnt och fortsätt, den sitter längre fram.

K3
Kurs N, sök dig mot brantkanten.

K4
Fortsätt ut N mot stigen, vik av i kröken och fortsätt ut på udden. Jag är försiktigt spanande och blir förbisprungen och vägledd av någon med bättre koll (och fart).

K5-K6
Jag vill ut i stora sankmarken och ta mig över mellan pölarna. När jag kommer ut ser jag en pöl och girar S, kollar N och det verkar rimligt men jag kollar inte S och det är rimligt däråt också. Det är ren flax att det sitter en kontroll däruppe som dessutom är min. Tack vare K6 kan jag studsa fram och tillbaka. Det fanns många grejer som kunde räddat mig här. Att sankmarken var så gul där jag sprang över till exempel.

K7
Kurs rakt S. Först blöta, högsta höjd, gul brantkant, blötsänka sedan sitter den i nästa.

K8
En annan löpare stämplade precis när jag var på väg ut. Nu ska jag hålla undan! Håller V, det är snabblöpt, när stigen kommer är det dags att agera. Den dröjer och det är lika bra att gå upp någon kurva och där sitter skärm vid sten. Var är jag nu då? Det finns ingen sten innan stigen. Kan jag verkligen ha passerat den utan att märka det? Kollar in en annan skärm i N, är nere vid diket i V och där bestämmer jag mig för att ta mig tillbaka till K7..men jag hittar minigöl med sten. Kan det stämma, jag ser fortfarande inte stigen som ska gå precis bredvid. Måste lita på detta, tar mig tillbaka och upp och får den direkt. Jag sprang alltså över stigen utan att notera det och allt fallerade. Jag borde kunnat läsa in mig på stenkontrollen, som så ofta förr var jag för låst i annan information eller brist på. Det blev 10 min bom, sju hade kunnat sparas om jag läst in mig på stenen.

K9-K10
Jag vill ner V och över det blöta och sedan följa S till min höjd på udden. Jag hittar en stig S som tar mig upp längs höjden, den är med på kartan. Där sitter en skärm vid en sten. Där fanns en fin sänka ner SO till min skärm men det hade jag inte koll på då. Jag borde haft koll på stenen och agerat på det. Kanske ville jag inte tro att jag kommit så långt S redan? Vägen ner är längre än vad jag tänkt mig och varningsklockorna börjar ringa. Gör en gir O som räddar mig till K10, K9 fram och tillbaka. De här kontrollerna 8 och 9 var inte svårare än något tidigare på rundan, det är bara min förmåga som sviktar.

K11
Över höjd, över stig, upp över kanten och sedan S. Jobbigt men svårare behöver det inte vara.

K12
Tar ut en kurs och flyter över det flacka, strax innan diket ser jag skärmen.

K13-M
Löpning, Karin står och hejar vilket kräver en extra ansträngning uppför.

Tjugo minuters bomtid på en medel är svagt. Flera kontroller går bra men sedan slås O-förmågan av.

Fin terräng var det.

En förkortad medel serverades under vårsolen. Enligt mina källor fanns det ett annat område påtänkt men det sket sig i sent skede. Då blev det såhär. Bra räddat!

Någon frågade om jag sprungit på kartan tidigare men det hade jag inte kollat. Nu har jag det, Natt-KM 2014 använde samma område, och lite till. Året efter gick det en medel här men det var söder om dagens utsnitt.

Jag ville hitta den lugna metodiska melodin, inget stressande i huvet tack.

K1-K2
Jag är dålig på att runda om jag inte har supersäkra grejer att jobba med, alltså rakt över höjden. På vägen ner ser jag det öppna..eller? Nej det måste vara trasslet innan, fortsätt över stigen. Chansar höger utan att tänka och hittar K2. Letar lätt upp K1 och rusar sedan tillbaka till K2. Det var inte så här jag skulle göra, lite kartläsning och sans och allt hade varit solklart.

K3
Går S och söker mig högre upp efter ett tag, skärmen var faktiskt lite dold av barrväxt.

K4
Försöker hålla rakt V, saktar in när det sluttar ner. Jag går ner därifrån jag ser löpare komma upp och visst sitter den där.

K5
En annan löpare går upp strax efter masten, jag fortsatte lite till. Var inte beredd att en stig skulle passeras men när jag rett ut det kunde jag komma rätt.

K6
Går ut V och styr undan branthörnet N, fortsätter V och ser var löparna flockas.

K7
Vill säkra upp med den långsmala höjden i N och lyckas med det även om jag fick god hjälp av andra löpare.

K8
Försöker hålla grovt N. Känner att jag styr ut O. På väg ner försöker jag spana ordentligt och ser en skärm längre ner. Kollar ännu längre ner och får fram att det måste vara K9. Fortsätter V och fångas upp av branterna, kollar ner igen och får nu fram att det var K8 jag såg. Tappade två minuter på detta.

K9
Sprang mot tåget, de äldre verkade ha den omvända sträckan.

K10
Tungt uppför, tänkte att jag gör fel som går, banan är så kort att jag borde kötta på hela vägen. Efter sankmarken kan jag följa andra löpare in.

K11
Tog ut en kurs men ska ju egentligen bara skråa och hålla mig nedanför brantkanten. Jag var tillräckligt med för att kliva upp en nivå när det var dags för min sten.

K12
Tog en grov kurs och ser stenen, fortsätter tryggt och ser vart alla andra tar vägen.

K13
Tog ut en kurs och höll utkik efter stigen, den skulle kunna hjälpa mig ända fram. Det blev några steg på den innan krönet med min punkthöjd.

K14
Dags att byta höjdparti. Ner ner och S. Följer en rygg in på stig och upp, andra löpare röjer riktningen.

K15
Tåglöpning, antar att de andra ska till samma nästsista och riktningen stämmer.

K16-M
Löpning

En härlig runda en härlig vårdag. Helt ok O.

Förutom revansch från igår hade detta loppet kryddan tidspress. Vi hade bokat tåg 12.14 och hängde därför på startlåset kl 10.00. Pressen låg främst på mig som alltför ofta slarvar iväg tiden på onödiga irrturer.

K1
Först tänkte jag gå upp på höjden för de kändes naturligt att sedan följa den ut till kontrollen. På sydsidan gick det ett traktorspår och löpbarheten var god och därmed frestelsen för stor. Jag tar mig upp en kurva för att komma på rätt spår. Sänker farten och fortsätter osäkert tills jag ser den mellan punkterna.

K2
Tar ut rakt S. Noterar diket på andra sidan vägen och fortsätter lite V men inte mer än att jag räknar med att få kontrollen på höger hand. Blir förvånad när det går uppför men van från Åhus accepterar jag det, nålen visar ju rätt. Andra löpare röjer kontrollen strax innan stämpling.

K3
Skråar österut, ser annan skärm som inte ska kunna vara min. Fortsätter framåt och en annan löpare passerar och då fattar jag var sänkan ligger.

K4
Jag får inte riktigt med mig det gula men passerar över tvåstrecksmossen utan att korrigera. Jag blir osäker och vill ta mig upp för att se bättre. Då får jag med mig nästa sankmark och spanar och rätt håll och ser den.

K5
Den här kändes lurig efter fyra korta kontroller. Försöker hålla mig på det gula och riktning V. Efter branterna saktar jag ner och spanar mer intensivt, växtligheten blir lite tätare och jag är orolig att den ska sitta på några höjdkluttar längre S. En annan löpare möter mig diagonalt, vart ska han? Aha, han var på väg ut, bocken står öppet på en gulhöjd.

K6
Tar mig ner S och ser den när jag kommit ner. Tacksamma kontrollplaceringar hittills.

K7
Går O men girar när det blir för blött och kallt i sankmarken. Följer höjden och tar mig upp, ser den nästan direkt, kan den verkligen komma redan? Jodå.

K8
Jag går S över de vita partierna, lika blött här men lite djupare än förra. Efter stigen tar jag mig upp för eventuellt se min punkthöjd. Jag har med mig att den borde finnas på högerhand, ser stenen och några få steg senare skärmen.

K9
Går parallellt med höjden och får en rygg. Hänger med upp och fattar att vi ligger rätt, därnere ser jag den.

K10
Ryggen tog en mer nordlig kurs, det hade jag också tänkt men en annan otydlig stig lurade mig. Jag höll i alla fall koll på höjdpartiet. Passerade en annan skärm längs vägen men fortsatte över nästa krön för att se min ut i det blöta.

K11
Oj vilken långstänkare, på en medel. Sätt den här nu, nästan den sista O du behöver på detta lopp. Jag ville stiga men blev osäker på hur jag skulle reda ut allt, vore typiskt om jag gick bort mig på otydliga stigar. När det dök upp en jobbig brant vek jag ner i sankmarken och över till nästa stig. Missade den och men vred V i ett stråk och kom ut rätt under kraftledningen. Strax var jag ute på den så viktiga sista stigen. Jag är försiktig i kontrolltagningen, blir förvånad när jag ser skärm vid brant, jag hade en annan kontrollpunkt i huvudet.

K12
Ok, det finns lite mer att göra. Tar mig tillbaka ut till spåret. Väljer att stiga mig igenom det gröna. När jag lämnar drar en junior förbi, kan vara en bra rygg tänker jag. Han leder mig upp på hyllan och stämpling.

K13-M
Löper, forcerar ner till rätt väg och kända slutdelen från igår.

I mål 10.41, bussavgång 11.20, bra löst. Revansch från igår blev det. Kontrollplaceringarna var ganska snälla idag eller hade jag tur/bättre koll? En härlig förmiddag i skogen.

Kul med långdistans igen!

K1
Över sankmarken och upp på kanten, följ till stämpling.Tacksam start.

K2
Jag tappar kursen i det kalla vattnet, väljer nog den rutt som verkar säkrast och grundast. Tar mig upp på höjd och tror att jag är ovanför branten. Väldigt osäker, vänder tillbaka mot det blöta men hinner se den.

K3
Självklart ska jag springa runt..men kanske gena lite. Lämnar vägen strax innan ledningsgatan och försöker hålla mig parallellt med den. Ser en skärm snett inåt bakåt men är jagstark nog för att inte springa dit. Den sitter ju i sluttning och vid fel karttecken.

K4
Hade redan bestämt mig, det blir väglöpning även här. Jag hade inte riktigt bestämt hur lång på väg det skulle bli. I farten föll jag för att gå upp precis efter ängen. Är försiktig från det gula, spanar efter stenarna som tillsist avslöjar sig.

K5
Försiktigt med riktning i ryggen.

K6
Går grovt N men tillåter att dra lite O. Klart vanskligt men det kändes inte så illa. Ser skärmen en bit bort och blir lite förvånad över hur snett jag kommit.

K7
Går mot brantkanten och följer den, går ner när tillfälle bjuds. Försöker hålla kursen men har inte koll på hur rätt jag är. Stannar till i flödet mellan övre och lägre sankmark och tycker att det stämmer, kliver upp lite och ser den.

K8
Den här hade jag kollat in på vägen ut. Utmaningen låg i att först dricka och sedan komma ihåg stämplingen en bit fram.

K9
Jag vill lämna i söderkröken och gå över höjden rakt över kurvorna. Istället trycker branterna mig V. På andra sidan trycker branterna med SO. Enligt mina beräkningar kommer jag ner O om kontrollen och fortsätter därför V. Hittar en del andra skärmar. Jag ser sedan T i verkligheten och på kartan och kan styra rätt. Det borde jag fått in tidigare såklart. 5 min bomtid, trist, hade skött mig bra hittills.

K10
Tog ut en kurs men kände mig stressad. Ser att jag drar för mycket N och kompenserar lite. Sedan inser jag att höjden ska följas västerut. Jag minns inte riktig vad jag såg och i vilken ordning. Kanske den tidiga sankmarken? Sedan kom jag ut på stigen. Från den ser jag den tydliga sankmarken men vilken trodde jag det var på kartan? Det var inte den öppna i alla fall. En teori är jag läste till K11 i det första läget. I ett annat var jag säker på att stigen var den som går vid siffrorna 10. Efter ett attackförsök vill jag verifiera min stig genom att gå N till den större. Jag stannar högt och ser den längre ner. Ok men då stämmer det ju tänker jag. Väl tillbaka tror jag att jag är på stigen vid 10 och gör en ny attack S. Där nere får jag ihop det, det finns ett öppet träsk utmed stigen. Tar mig upp och följer den bort till stämpling. Här stekte jag slutligt loppet. Så jävla deppigt.

K11
Följer stigen till högsta gulhöjd och tar mig ner, blir förvånad över hur snett jag kom fram.

K12
HÃ¥ller en kurs upp.

K13
Följer otydliga stigen till den tydliga. Viker av vid höjden efter kröken och har nog en rygg sista biten in..

K14
..för här hade jag rygg hela vägen. Jag höll koll på det grova, bara ifall.

K15
Följer höjden, passerar ledningen, stigen och söker mig sedan till rätt del av höjden.

K16
Forcera det gröna och sedan över det blöta och upp.

K17-M
Löpning.

Winsplits säger att jag bommade 26 minuter. Det är för mycket. Så svårt var det inte..tror jag. Hoppas och behöver revansch imorgon.

Dagens höjdpunkter blir istället de rika doserna av Sundeby sisters. Det kändes som att jag såg dom under hela loppet men det blev fyra gånger A och två gånger M om jag räknat rätt.

Det hade utlovats en riktigt tung terräng. Högt jobbigt ris i och utanför sankmarkerna. Vi var sugna på en strapats och tyckte det passade bra. Friskt och klart vårväder var det. Sedan igår visste jag att sankmarkerna var blöt och riktigt kalla. I solen på TC var det riktigt gött.

K1
Jag ville hitta den lugna och sansade metodiken som jag fick fram vid några tillfällen igår. Istället för att lämna direkt vid startpunkten fortsatte jag till slutet av vändplanen. Tanken var att därifrån gå O och försöka läsa mig rätt längs vägen. Ledningsgatan fanns som uppfångare vid behov. Jag räknar diken och försöker hålla koll på det blöta. När jag anar ledningsgatan blir jag mer försiktig, då ser jag att det är många som snurrar här. Fortsätter lite till och blir stående. Kollar åt sidan och ser en blå löpare som står vid en skärm. Dit, min!

K2
Tar ut en kurs och klampar på. Efter sankmarken är jag vaksam, tycker mig se höjden precis V om min punkthöjd. Jo den satt där.

K3
Tar ut en ny kurs. Hoppas hålla koll på sankmarker och höjder, kanske kommer jag på stigen? De gula sankmarkerna var tveksamma, tyckte det fanns ett glest trädbestånd och kände mig inte säker. Allt annat stämde väl och när stigen väl kom var det väntat. Jag följde den lite och genade N och tog den på snäv vinkel.

K4
Ska bara gå V. Över höjden tycker jag att det finns en bit kvar S om mig och jag borde således komma ut N om kontrollen. Över höjden borde jag nog korrigerat min position S. Väl över blir jag osäker, allt verkar grönt. Jag anar en höjd I N och tror det är min. Hittar ingen annan på kartan, var är jag? Vänder tillbaka och andra löpare samt två älgar dyker upp. Älgarna var på väg ut, bort men löparna kunde jag hänga till skärmen. Inte nog med detta viltskådande, strax innan parkeringen tog sig ett gäng på ca 20 hjortar över vägen, eftertruppen som inte tog sig över var ca 10 individer stor. Bomtiden på kontrollen blev åtminstone 3 minuter.

K5
Hängde de andra, hade kolla på grova riktningen.

K6
Oh la la, långsträcka. Tog ut en kurs och tänkte att jag får korrigera i ledningsgatan vid behov. Det var jobbigt men ändå ok. Jag kom ikapp några av gubbarna från K5 vilket kändes bra. Över ledningsgatan blev jag osäker på vilka stolpar jag såg. Fortsätter lite tveksamt..då drar några av snabbgubbarna förbi och jag kan tryggt hänga sista biten in.

K7
Jag ville inte hänga längre utan drog SO till vägen. Följde stigen S och hade då rätt riktning med mig. Jag ser en av snabbgubbarna på väg ut och jag kan använda den informationen för att komma rätt det sista.

K8
Jag tog ut en kompasskurs och försökte hålla den. Såg storstenarna och försökte sedan strunta i stenarna, de var sjukt många. Kurvorna känns rätt och när jag ser en klassmotståndare och senare skärmen blir jag inte förvånad.

K9
Långsträcka de luxe. Långt och jobbigt. Jag siktar grovt V mot vägen, för kortast möjlig sträcka i det jobbiga. Prioritera löpbarhet om det ges möjlighet. Strax innan kraftledningen kommer jag på en tydlig stig och det visar sig vara den som går ut till vägen. Stig och väg till precis efter det gula. Där viker jag S på stigen, girar V mot T vid höjden. Efter diket kan jag styra upp till kolbotten som har en skärm och vidare till min kontroll.

K10
På väg ut möter jag en klassmotståndare som brukar vara vass. Jag räknar med att bli ompsrungen innan stämpling. Mycket riktigt, han stämplar precis före mig.

K11
Jag tänker hänga den här. Han verkar försöka vilja hålla sig i det vita, tvekar lite i det gröna. Nu gillar jag riktningen men terrängen är för jävlig, vad ska vi här o göra? Vi +1 blir stående i en oas med all jävelskap runt omkring. De tolkar det som att vi är N om kontrollen, drar således S. De verkar inte hitta något och jag ifrågasätter deras kompetens. Drar ut till vägen och gör ett nytt försök. HIttar oasen igen och fattar då att det är vit ö med gröna beståndsstreck runt omkring. Tar ut en kurs mot min sten. Väl igenom det gröna blir jag stående med massor av stenar framför mig. Ingen skärm, inga andra löpare. Kollar deffen, sten 1m. Kollar kartan, två stenar i området. Kollar runt omkring, massor med stenar i den storleken. Efter att ha kollat de flesta ser jag en skärm vid en.

K12
Normalt sett springer jag ut till vägen. Nu såg jag inget säkert avtag utan gick på nålen istället. Det var stenigt, jävligt och drygt men rätt kom jag.

K13
Jag stigar, följer det gröna och hittar in i den vita filen. Kommer igenom precis vid stenen.

K14
Löpning.

Det blev en rejäl genomkörare, en strapats. Jag gillade banan ända tills slutet. Att tvingas ut i det gröna helvetet kändes onödigt efter allt slit i mossar och högt ris. Kanske är jag mest bitter över att jag bommade bort mig?

Vi är åter på fjället. Det här är tredje gången vi besöker. Den här gången på ett nytt utsnitt av terränglådan. Det jag minns från tidigare besök är alienträsken. Flera av sankmarkerna har alienäggstora grästuvor i sig, svårlöpta.

K1
Ta det lugnt nu. På kartan frestar jag att fortsätta N över hygget men jag dras med uppåt och V. Jag inser att jag kan styra mot min höjd och följa dess riktning fram till skärmen. En bra lösning jag önskar jag sett själv från början.

K2
Usch är första känslan men när jag kan styra över den tydliga sankmarken och sedan fortsätta upp och fram är det inte så illa.

K3
Bara svaga minnen av den här, går nog grovt N och försöker styra efter gulhöjden.

K4
Tar mig över höjderna tills jag ser blötsänkan, styr sedan upp i sänkan med min brant.

K5
Den här ser svårare ut, tar mig iväg med en kompasskurs. Jag har svårt att känna av hur långt ner jag ska. Blir stående men tar mig ner en nivå till, där sitter en skärm vid något som kan vara en brant men det visade sig vara min sten.

K6
Den här såg ännu svårare ut. Jag följer en annan löpare ut och fattar att hon tänker följa höjden SV. Så kan jag också göra, till och med passera K2 för att säkra upp. Snabbt över vägen för där fanns en massa folk på väg till start. Strax blandar jag ihop korten, jag vill följa kanten och sedan hitta en passage över det blöta. I praktiken följer jag brantkanten och väntar på att den ska ta slut för att sedan passera det blöta. När brantkanten tar slut är det blöta alldeles för brett. Var är jag nu? Jag tar mig över i alla fall och drar S men förstår inte varför, kanske lade jag ihop delar av pusslet utan att förstå helheten. Jag är nära kontrollen när jag känner att ett omtag behövs. Jag vänder tillbaka och känner igen mig. Nu får jag en bättre överblick över den större sankmarken och lokaliserar även den tydliga brantkanten. Vänder tillbaka igen och styr rätt. Fyra minuter förlorade.

K7
Tar mig över träsket och går grovt NV mot brantkanten. Jag tar mig ner när den tar slut och kan styra rätt på höjderna på andra sidan.

K8
Här kan jag styra på sankmarken och brantkanten.

K9
Jag tar mig över högsta höjd och glider ner på andra sidan, på vägen ner ser jag skärmen.

K10
Återigen går jag grovt NV mot brantkanten. Återigen dribblar jag ihop korten, tror att jag längre S på vägen rätt mot tian. Det är väl ren tur att jag blir stående mitt emot en skärm. Inte min men.. kan det var elvan? Ja det var det. Tar mig tillbaka lite på svaj och får den.

K11
Letar mig tillbaka utan problem.

K12
Tar mig ner till vägen. Funderar över hur jag ska attackera. Löpare framöver fortsätter på vägen norrut och då ser jag att det finns stig utmed höjden. Jag följer den onödigt långt men sänkan är tydlig och jag kan styra rätt.

K13
Jag fortsätter utmed sankmarken. Den här var omtalad i PM, passera i N eller S, inte på mitten. Jag tar mig över i S, det var väldigt blött och djupt på sina ställen. Tar mig upp och mellan branterna ut på vägen. Där finner jag den snitslade stigen och sedan upp på min höjdås. Följder den fram till branten.

K14-M
Löpning

Det gjorde ont i mål. Det började så bra, 1-5 kändes riktigt fint. Men så plötsligt är det borta. Sköter resten sådär, lite blandat men faller i alla fall inte igenom helt.

Häxjakt för tredje året i rad, samma terränglåda för tredje året i rad. Det är hyfsat snabblöpt här men det finns blötare och tätare partier.

K1
Självklart ska jag springa väg så långt som möjligt. Det fanns ett gult parti nästan rakt N om kontrollen och även ett T en bit in. Jag utför ganska väl, efter det gula ser jag till att hitta T och sedan fortsätta mot mitt höjdparti. Ute på flacken ser jag lampor högt upp framöver, jag närmar mig höjden. Siktar mot lampor och kommer upp rätt på.

K2
Jag vill gå S och tillåta mig att dra lite V. Det blir nästan inget drag och på väg ner mot diket ser jag varken sten eller reflex. På andra sidan ser jag höjden och fattar att jag ska tillbaka NV. Ok löst.

K3
Självklart ska jag springa stig i O. Efter stig och äng går jag på S-pil. Jag får inte så mycket positiv återkoppling i början, det är inte förrän jag kliver ner för gulhöjden och ser branterna på andra sidan. Därifrån kan jag tryggt fortsätta S till min höjd. Reservplanen var att bli uppfångad av vägen.

K4
Ner till vägen, jag vill lämna vägen längst i S men jag var lite het. Fastnar i det gröna och får backa en bit. Jag hör andra löpare omkring och får några ryggar upp på höjden. De leder mig rätt och jag behöver inte göra en lika stor båge O som de gjorde.

K5
Jag vill förenkla genom att vika av vid stigen. Jag hann inte se att det fanns en flock stenar som trigger för att kliva upp. Istället såg jag lampor där uppe och drog dit. Jag mötte en löpare som jag hoppades var på väg ut från kontrollen. Fortsätter S, det är lite tätare här, bakom barridån anar jag den lilla höjd som är min. Bra tålamod.

K6
Ingen idé att rusa iväg här. Tar ut en kurs men tvingas runda det gröna. Försiktigheten är stor och jag kan kompensera mig igenom och komma ut rätt på nästa höjd.

K7
Ut till vägen. Jag ser inga uppenbara alternativ till att forcera N till nästa väg. På hygget ser jag bara en storsten, trots att jag spanade. Fortsätter ändå N med fördel framkomlighet. Trots höjdkurvorna är jag osäker på om jag kommit ut O eller V om T. Snart får jag ihop det och går N från T. Jag ser andra lampor framöver men jag är först framme till reflexen som tronar högt.

K8
Den här tyckte jag såg svårare ut än de tidigare. Jag intalar mig att jag måste vara beredd att dra ut till väg om jag tappar greppet. Det tycks mig som en bra idé att gå N till det gula och sedan gå V. Jag finner bra stråk och kan hålla god fart. Jag är med på att jag klivit upp på höjdpartiet. När det blir lite ruffigare tänds hoppet att jag faktiskt ska komma på branten. Så blir det och därifrån kan jag försiktigt smyga mig fram och fånga en stämpling. Jag hörde andra löpare bakom växtridån och deras kvardröjande si-pip.

K9
Jag har några ryggar på väg ut till vägen. De verkar lite äldre och jag vågar inte tro att de springer samma bana som jag. I början ser det ut (på min kompassnål) som att vi går väldigt mycket V. Därför släpper jag gubbarna ute på hygget och går lite mer O. Jag vill gärna ha koll på den stora sankmarken som delar av hygget. Trots att jag tror korrekt drar jag NO istället för N. Höjdkurvorna efter hygget gör att jag fattar (och accepterar) min position. Girar V, får stigen, sankmarken och anar höjden framöver samt att andra verkar dra åt det hållet.

K10
Jag rusar iväg N mot vägen men huvudet är inte helt med. Ute på vägen är jag osäker på vart jag kommit ut. Rör mig tveksamt men så blir jag omsprungen, ser T på kartan och inser att jag ska fortsätta längre V. Kanske lät jag mig luras av stigen SO om T? Hela vägen upp till stämpling har jag en bra rygg att gå på.

K11-M
Löpning

Jag kände mig nöjd efteråt. Det var ett rejält steg i rätt riktning efter de senaste insatserna. Det var också premiär för nyinköpt kompass.

På påskdagen blir det nytt race utanför Uddevalla.

Inför start kom jag på mig själv med att inte vara alls lika laddad och fokuserad som igår. Det bådar illa tänkte jag. Jaja, försök lösa ettan behärskat till att börja med. Det var lika grått som igår men aningens mer vind.

K1
Följer startgruppen ut till stigkorset och laddar sedan på, grovt diagonalt. Passerar x igen vilket hjälper ute på vägen. Lämnar strax efter motstående otydliga stig. Försöker gå grovt S och ser den.

K2
Stigar och tar mig upp på åsen, skråar runt till min grop.

K3
Går O på fel stig och blir osäker. Ser flera löpare och kontroller men lyckas vrida rätt. Onödigt svajigt.

K4
S till vägen. Bestämmer mig för att lämna vägen på S-stigen strax efter meridianen. Jag har andra löpare framför mig, de passerar stigen och jag blir osäker, ska jag längre? Jag hänger på de andra. Inser snart att det måste varit min stig men tycker att planen ska gå att lägga om. Det slutar inte bättre än att jag leds till fel skärm och osäkerheten golvar mig. Jag litar inte på något längre, snurrar, hittar skärmar, ser andra löpare, osäkra eller säkra. Jag är ju i rätt område och får den till slut men det kostade 5.30 enligt winsplits.

K5
Det gick så illa att kontakten med satelliterna gav upp. De skulle inte finna varandra igen förrän på väg mot K8. Spåret däremellan är helt taget från vaga minnen. Sprang förbi TK efter vägen, kände strax efteråt att jag struntat i att gena SO. Håller mig upp på en ås och byter. Ser en skärm bakom mig som inte ska vara min men kan inte hålla mig. Vänder sedan tillbaka och fortsätter i tidigare spår och där sitter den. Efter en större bom är inte självförtroendet så högt.

K6-K7
Använder stig och löper på.

K8
Ut till stigen, tänker att jag följer stigarna bort, V. Kan hålla koll på husen för att gira S vid tillfälle. I någon av de branta stigningarna ser jag att det fanns ett fint vägval S om husen. Ganska flackt och fint. Precis sånna vägval vill jag hitta. Sköter kontrolltagningen ok men var osäker länge.

K9
På 10s enligt winsplits. Tyvärr inte snabbast. Synka alltid tiden på alla enheter innan start.

K10
Ser att jag kan stiga nästan hela vägen. Ser en annan skärm tidigt men tycker inte att det är min och VÄLJER ATT TRO PÅ MIG. Bra där, inne bland snåren låg min grop.

K11
Får häng på en dam. Håller koll på nålen och vissa detaljer. Det känns rätt hela vägen. Ännu mer rätt när stigen går åt rätt håll och hon lämnar där även jag tycker det känns lämpligt.

K12-K13
Springer väg, har ryggar på vägen in. Mer folk i omlopp nu.

K14
Jag försöker använda stig, gå grovt SO mot husen. Blir osäker på vinklarna, ser ledningen och styr efter den. Det ser ut som att jag var ute i det svarta rastret men det var inte som märktes i terrängen (tomtgräns eller liknande). Från stigen ser jag skärmen.

K15
Förra lite slarvig och lite flängigt här också. Försöker följa ledningen men den syns inte så bra bland träden. Det börjar bli sandigt och jag anar stråk, tar mig upp och kommer rätt på. En portion flax.

K16
Stigar nästan ända fram.

K17
Kanske är det tröttheten som kommit över mig. Försöker hålla N men driver. Passerar x och inser att jag måste korrigera. Drar iväg mot en skärm som inte kan vara min, studsar tillbaka och får den.

K18
Går grovt NO, passerar vägen och ser nästa. Massor med löpare nu. Ska jag O, är det verkligen rätt. Hittar en skärm som inte är min. Fan, sabba inte mer nu på slutet. Fortsätter tveksamt lite till och ser en gubbe stämpla något. Drar dit, det är min.

K19-M
Löpning.

Jag tog inte chansen idag heller. Elva minuters bomtid säger winsplits. Farten fanns där men inte kunnandet. Det var ändå fantastiskt kul att springa här igen, och vackert.

En positiv grej från igår som jag kom på nu, efter den feta bommen på K7 gjorde jag inga fler. Det händer inte ofta att jag går rent resten efter ett större misstag.

Det här är min favoritterräng. Snabblöpt, god sikt och jag tycker att det är väldigt vackert. Tidpunkten på året passar mig också väldigt bra. Löpformen brukar vara bra, ännu bättre jämfört med de som inte kört hårt under höst-vinter. Min placering och tävlingsupplevelse brukar gynnas stort av detta.

Vid start var jag fint fokuserad. Lös ettan lugnt och säkert, fortsätt sedan så.

K1
Över första åsen, följer sedan stigar ända fram. Kontrollerad start.

K2
Fortsätter att hålla mig i stigarna och de tydligaste formationerna.

K3
Fortsätter på åsen.

K4
Springer på lite mer, siktar grovt mot husen och styr sedan upp därefter.

K5
Fortsatt hög fart men lite oplanerat, mer osäkert, girar O när sanden kommer och ser en skärm på håll. Den stämmer bättre och bättre ända in till stämpling.

K6
Lutar mig mot stigarna och höjer blicken efter sista. Här låg jag 24 av 75, 2.30 efter ledaren.

K7
Jag känner tidigt att jag inte har koll på vilken V-stig jag är på. Tänker att jag borde vrida N men det är väldigt brant. När jag väl vrider N och upp på åsen ser jag ner och försöker förstå. Kanske förstår jag, ser en skärm men punkten stämmer inte, kollar in siffran på avstånd, inte min. Då tror jag inte längre att jag är så nära som jag faktiskt är. Den andra kan mycket väl varit punkthöjden i ringkant men det fattade jag inte då, dålig detaljkoll och en del stress är förklaringen. Jag fortsätter N och ser vägen, tror att jag är vid väg-stigkors längre O. Försöker men får börja om på vägen igen och kommer då rätt. Ser den andra skärmen nästan hela tiden och förbannar mig för att jag inte fick ihop det från början. Winsplits säger bom med drygt 6 minuter, tappar till 62:a.

K8
Fan va jag sprang, fattade att det skulle finnas ett stråk som fortsättning på stigen.

K9
Stigar och lutar mig mot husen.

K10
Grov riktning, stigar och formationer.

K11
Grovt NV, fokuserade på löpbarhet. Hamnade på vägen och gick in därifrån.

K12-K16
Använde stigar hela vägen, bra fart.

K17
Fortsätter på stig men blir nojig när jag ser målområdet och hör folk tjoa, inte på mig men ändå. Jag ska vika av O och möter en löpare som frågar vad jag letar efter. Jag berättar det och han bekräftar att han ska ha samma men inte lyckats hitta den. Fan, är jag fel då? Ska jag inte in O? Är då jag-stark och litar på mig själv, den satt snårigt men där den skulle.

K18-M
Löpning, nu var det Karin som tjoade på mig.

Det var jävligt roligt, väldigt fint men ändå mest snopet. Det borde gått så himla bra här. Kanske inte 24:a som innan raset men runt 30 kanske. Nu blev det 45. En missade chans till kanonlopp med kanonplacering.

Planen var att försöka hänga med i tåget, att låta andra sköta orienteringen för att jag ska kunna fokusera på löpningen. Den formen var god.

Området är känt, vi sprang på samma karta 2016. Då vann Rotviker vår debut i H40.

K1
Trång i starten men det öppnade upp sig efter bollplanen. Ser Tyr och tänker att han har koll, det är en bra rygg att hålla. Strax innan siffran 7 stannar Tyr, mina lojaliteter sattes på prov, jag valde tåget. Tyr slog tåget till K1 men bommade K2 rejält. Min tvekan gjorde att gummibandet redan nu började sträckas ut.

K2-K4
Jag sliter hårt för att hålla kontakten, ser lamptåget och följer det.

K5
Kommer till en kontroll jag inte ska ha, vis från förra året vänder jag på kartan och hittar den. Jag ska korrigera SV, då drar några andra iväg NO. Jag kanske inte är sämst just nu, just här i alla fall.

K6-K7
Jag kämpar på, grov koll på riktningen och följer lamporna framöver..men det börjar bli jobbigt, kommer inte ikapp.

K8
Två gubbar precis före, som jag sett tidigare väljer att gena på stigarna, då gör jag som jag tänkt, springer runt. Det gick på ett ut.

K9
Jag sköter den ok men nu är gummibandet rejält utsträckt.

K10
Det var så utsträckt att jag gick på fel lampor till fel gaffel. Även här kunde jag genom kartvändning finna min position. Kommer rätt men nu är jag helt solo.

K11-K13
Ensam, mer försiktig, använder stigar och kompassen mer. Här gror den otänkta tanken att nu är jag nog sist.

K14-K15
Kartvändning, ny runda. Tacksam inledning.

K16
Lyckas hitta den otydliga stigen men även att tappa bort den. Kanske drogs jag till en reflex (K5), snart ser jag ändå en annan och tappar inte så mycket.

K17
Här tänkte jag gå rakt O, har ju en stig i N att luta mig mot. Nu lyckas jag inte reda ut varför jag vrider tvärt S. Det upptäcks och jag går N mot stigen, studsar och får den.

K18
Rakt S.

K19
Det kändes självklart att springa runt, alldeles för många kurvor att hålla koll på. Jag kommer till fel gaffel igen, hittar den på baksidan men är inte tillräckligt noggrann. Snurrar, hittar fler reflexer men varken rätt eller fel gaffel. Det är först vid andra stigbesöket som jag får ihop det. Här försvann det lilla driv som fanns kvar. K19 av K28, fan va drygt. Bommade 8-9 minuter här.

K20-K22
Stigar framgångsrikt men inte lika fort som tidigare.

K23
Ute på vägen läser jag till K24 men hinner inse det, tappar en minut.

K24
Kollar in både K5 (tredje gången) och en grusgrop innan jag kan styra rätt.

K25-K27
Stigar ganska bra. Är väldigt osäker när jag lämnar den för att ta K27 men det stämde hela vägen.

K28-M
Nu fanns det andra att följa, levande ljus m.m.

Kände mig ganska besviken i mål. Jag kunde kört igenom den här banan så mycket snabbare med rätt lok. När jag såg min placering, 14 av 25 startande blev jag lite gladare. En liten klick bakom ändå. Winsplits säger 24 minuters bomtid. Det för mycket för att vara ok.

Laddar om till dagspassen.

Efter ett missat försök på grund av sjukdom var det dags för årspremiär med karta och kompass. Det mesta av snön har försvunnit i stan men hur är det i skogen? Arrangören bad om ursäkt för banorna eftersom det var ett helt annat snöläge när de planerades. Svängningarna har varit stora och snabb, helt förståeligt att det inte är lätt att planera. Den här kvällen var det ett gäng plusgrader och stjärnklart.

Planen för dagen var att räta in mig i ledet och följa med. Jag hade tänkt ut en rygg (KFUM) som sett bra ut på sistone att följa.

K1
Vi fick information precis innan start. Jag såg att klockan närmade sig och passerade utlysta starttiden men jag hade inte paxat någon karta under plankan. När vi fått info fick vi dra och jag fick kasta mig ner efter en karta, tog en 1:7500 då den såg övergiven ut. Eftersom "alla" redan var iväg rusade jag efter och förbi. Kollade hastigt om jag också skulle S. Jag såg aldrig den tänkta ryggen. Efter första kurvan försöker jag lugna mig lite, hitta en rimligare tempo. Efter andra kurvan försvinner långa banan. De framför är mitt tåg. Jag följer, är mest nyfiken på om de tänker ta stigen eller fortsätta längre.

K2
Jag hoppades att tåget skulle ta sig snart ner till vägen. Så blev det. Den delen var hal, isgata, det räckte inte med mina slitna metaldubbar. Jag ser mitt tåg framför och knaprar in lite. Bredvid mig har jag Almby, en riktigt stark och säker orienterare. Jag är strax före och följer efter tåget in. Såg T i verkligheten men inte på kartan (satt under strecket). Almby fortsatte och jag förbannade mig själv en del. Det var jävligt rövigt och jävligt snödjupt. Almby kom före men jag fick fatt i tågets svans i alla fall.

K3
Det ges lite chans till löpning men det mesta är snödjupt och jävligt. Jag hänger med tåget men det är jobbigt. Jag ser Almbys rygg hela tiden.

K4
Nu får vi springa lite, härligt. Det fanns en del partier där det smält bort. När en studerar livelox kan en konstatera att tåget följde spår och kröken eller mindre bommen fortplantade sig. Jag trillade på vägen och tappade tre placeringar.

K5
På vägen kunde jag komma ifatt tåget men det var frustrerande slirigt. Det bet inte och jag var trött. Jag noterar att Almby drar lite mer höger än resten av tåget. Jag blir misstänksam, Almby brukar vara säker men det finns hög O-kompetens i tåget också. Jag försökte hålla koll på båda men jag såg inte att Almby stämplade något så jag valde det stora tåget. Jag bestämde mig precis när jag bågade runt sankmarken. Vid det gröna frågade jag nästsisten i tåget, har dom koll där framme? - Jag det tror jag sa han. Jag är skeptisk sa jag. Men jag fortsatte och rätt kom vi. Almby stekte ett gäng placeringar på den här.

K6-K7
Jag hade sett på kartan att det värsta var gjort i och med K5. Nu hängde jag på tåget igen. Vi var 6-8 pers inom 10 sek vid stämpling. I det här partiet försvann tröttheten, så dags.

K8
Det var lite svårsprunget här, blev försiktig och min position längre bak blev sårbar. Tåget drogs ut och det fanns inget bra läge att avancera.

K9-M
Trots krafter kvar fick jag acceptera min position, rusade men det hjälpte inte.

Kanske lät jag lite nedslagen men jag var grymt nöjd. Det blev en rejäl genomkörare och jag tog flera fina skalper, till exempel den rygg jag tänkt mig. Jag orienterade inget för egen del. Jag försökte ha koll på det grova, riktning och passage av tydliga ledstänger. Således ett mycket väl genomfört hänglopp.

Nästa vecka ska jag supporta Karin med att arrangera motsvarande tävling.