Välkommen till mitt digitala kartarkiv!

Vi fortsatte mot Bohuslän, via Hindens rev. Idag långdistans, fortfarande fint vårväder.

K1
Starttriangeln sitter fel eller så hängde startskärmen fel. Girar N och har sankmarker på var sida. Tar mig upp på andra sidan och ser stenen tidigt. Tacksam start.

K2
Jag velade lite, ta den uppifrån eller nerifrån? Det var nog brantbarriären som fick mig att välja nervägen. När det smalnar av och sankmarken börjar ta slut tar jag mig upp. Jag tyckte mig känna av första hyllan och fortsatte upp en nivå. Där hann jag knappt vända mig N förrän jag såg den. Bra löst.

K3
Tog ut en kurs och försökte hålla den. Såg stenen på toppen, passerar över sankmarken men på vägen ner verkar det komma mer sankt. Gräset var i alla fall väldigt likt tidigare sankmark. Allt annat har ju stämt så jag kan bara fortsätta kursen. Stenarna dyker upp och jag får den fint.

K4
Jag ska ju skråa men går istället mer S och följer fel slänt. Sankmarken avslöjar att något är fel, senare ser jag även T och girar över till rätt höjd. Därifrån kan jag ganska enkelt styra rätt.

K5
Långsträcka! Jag bestämde mig för att använda sjön och den ficka från norrändan som går parallellt med strecket. Det flyter på fint och jag har koll på detaljerna. Uppe på en höjd konstaterar jag att nu är det rakt V som gäller. Stig-sankmark med dig-stig är bra avstämningar för att lokalisera rätt höjd. Vid sista stigen tycker jag mig se en brant, girar lite och tar mig upp lite senare. Det är ganska öppet och jag ser en skärm i N men jag borde ju hade kontrollen i S, om det nu var en brant jag såg. Kontrollpunkten kan stämma så jag måste kolla. Klokt beslut, den här gången.

K6
Tar mig ner, har ryggar. Tar lite vatten ute på storstigen innan jag fortsätter. Jag var inte tillräckligt strikt med kompassen när jag lämnade stigen och gör en krok.

K7
Rakt N, passerar över en höjd och skråar sedan, den på kartan otydliga sänkan är tydlig i verkligheten och jag kommer rätt på.

K8
Jag hade tidigt bestämt mig för att fortsätta N till stigen. Efter en liten skogspassage når jag nästa stig som nästan tar mig ända fram. Upp på rätt höjd går ett tacksamt stråk och jag ser den nerifrån.

K9
Långsträcka igen. Nu hade jag svårare med vägvalet. En kunde ju stiga runt men det såg långt ut och stigen gick inte helt nära heller. Att följa sjöns riktning SO och senare styra upp var det första och hetaste alternativt. Någon gång slog det mig också att jag kunde försöka hitta det blöta stråk parallellt O med strecket. Då skulle jag komma ut precis N om kontrollen. Jag vågade dock inte lita på min egen förmåga bland alla höjder och sankmarker.

Jag följde sjön och senare stigen till branterna stod i vägen. Tog mig upp till nästa sankmark. Här bockar jag av höjderna och följer sankmarken O och upp på rätt höjdparti. Där är det öppet och punkthöjderna syntes tydligt.

K10
Jag var trött nu. Hade skött mig ganska bra, håll ihop det här nu. Jag gick S, försökte hålla mig upp för att kunna överblicka. Det gav resultat då jag såg skärmen där uppifrån.

K11
Shit, en längre sträcka. Håll ihop det här nu. Jag försöker bryta ner det. Följer sankmarken och siktar sedan upp på nästa höjd. Går på kanten och kommer fint fram på det gula och checkar av en sten. Över stenmuren och håll kontakt med höjden, fortsätt framåt. Det kändes långt men till slut satt den där.

K12-M
Jag tar mig ner och försöker följa uppsprunget stråk. Det leder rätt och efter stämpling tar den Fägerlindska hejarklacken mig i mål.

Det blev lite revansch från igår. Inga stora misstag. Området hade marknadsförts som ett vildmarksområde med få stigar och det stämde väl. Jag tyckte nästan lite synd om stigfolk som inte kan få komma ut och se det där.

Vårsäsongen fortsätter, O-formen har varit ganska bra på sistone så det fanns lite förhoppningar inför detta.

K1
Rakt N, stämmer av vid hygget och ligger rätt. Tar mig upp och girar NO och får den fint.

K2
Nästan rakt N igen. På vägen uppfattar jag det som att jag fladdrar lite, lite höger lite vänster. Jag når diket men är inte säker på var, här är ju ett kors..men det finns två? Jag försöker läsa av när jag fortsätter N, en sankmark, och en på kartan, jag måste ta mig en bit O. Där fanns en annan kontroll. Kollar kartan och ser att det såklart fanns en annan sankmark, en öppen, som passade mycket bra. Det var bara att vända tillbaka och rota fram stenen.

K3
Jag tyckte det var för mycket detaljer rakt på. Hur skulle jag förenkla den vägen? Jag väljer att försöka använda åkermarken. Jag hade till och med velat springa i kanten men när jag närmade mig var det lite för trassligt och det blev något mellanting istället. Jag har koll på de närmsta husen men sedan tappar jag det. Inte helt, jag ser hus längre bort men har inte full koll på exakt vilka jag ser. Jag girar NO när jag tycker avståndet är rätt, när höjderna innanför ser rätt ut. Jag passerar tydligen nära men ser den inte. Jag vrider N och blir uppfångad av hygget och tar mig tillbaka och läser nu bättre på detaljerna och får den.

K4
Jag tar ut en kurs och håller den över höjden och kommer rätt på.

K5
Längs vägen finner jag en brantkontroll och en annan löpare. Hen frågar vad jag ska ha, 40 säger jag. Hen svarar något jag inte riktigt hör men det går ut på att någon av oss är fel ute. -det ordnar sig svarar jag och fortsätter. Jag har nog på något sätt fattat att jag ligger lite snett och korrigerar V, fortsätter S och blir stående. Andra svichar förbi och där sitter den ju.

K6
Jag hänger på de andra. vi springer i kanten av åkern och in i skogen. Där släpper jag de andra för att inte dras med till fel ställe. Jag tar mig upp och försöker läsa. Ser en dam ett etage nedanför, jag fortsätter något steg men hör en stämpling. Girar tillbaka och forcerar några barrgrenar och där sitter den.

K7
Jag vill och går grovt V, tillåter mig att dra lite S. När jag anar åkern girar jag SV och spanar efter höjd med brant, andra löpare gör mig sällskap sista biten.

K8-K9
Löpning.

K10
Tog med mig en kurs från stigfarvälet. Får en del detaljer längs vägen men känner mig ändå lite osäker. Hur långt ner på andra sidan ska jag egentligen? En annan löpare trevar sig fram åt annat håll men den här gången är jag jagstark och fortsätter och strax ser jag den!

K11
Tog ut en kurs och försökte hålla. Sista höjden är brant och jag drar S utan att märka det. När jag kommer upp tar jag det lugnt och ser den faktiskt efter att ha kollat mig omkring ordentligt.

K12
Inte mycket kvar nu, det här känns lurig. Höjderna ser inte supertydliga ut på kartan. Det finns ett höjdstråk som går S, det vill jag följa fram till min punkthöjd. En rygg dök upp som kändes väldigt rätt. Jag vill hålla koll på mitt men sneglar klart på ryggen och båda bitarna faller på plats.

K13-M
Jag vill inte hänga mer utan stegar ifrån, försöker korrigerar V och sedan gå S, lyfta blicken för att se min höjd på håll. Vidare måste fler vara på väg mot samma höjd. Det funkar fint och jag kan även löpa igenom mot M.

Det blev för mycket bomtid men på den positiva skalan finns flera bra insatser där det var klurigt. Jag tänker främst på 5, 11 och 12. Jag noterar att konkurrensen inte var lika skarp här. De vann på 35 min, ungefär 10 min långsammare än normalt. Så svårt ett svårframkomligt var det inte.

Krav på revansch, helt nödvändigt att lappa ihop självförtroendet inför fortsättningen.

K1
Vill använda högsta höjd och nöjer mig med att ha hyfsad koll på den. Ovanifrån ser jag skärmen men den ser ut som en barnkontroll, med sådant besök också. Allt stämmer så jag måste ju dit, och stämpla.

K2
Följer nedanför gulhöjden och viker upp när den börjar ta slut.

K3
Följer kraftledningsgatan och riktar därifrån in mig på rätt höjdparti. Kommer upp och anar att jag ska gira höger, höjden N om ligger ju där.

K4
Grov kurs mot rätt höjdparti, över hygget och går upp till höger om branten. Går N och försöker hålla koll. Ser sedan vägen NO och saktar in. Har jag kommit för långt, vrider huvudet vänster och där sitter den ju.

K5
Uppe på vägen dyker det upp andra gubbar, de köar in sig bakom mig. Jag tänker att jag ska följa det gula stråket men är inte tillräckligt noggrann. Ryggarna har klokt nog försvunnit åt rätt håll så jag ryggar dem istället.

K6
Hänger på de andra två och har endast koll på det grova. Stig, över höjd, stig igen, runda branthöjd och där är vårt höjdparti.

K7
Släpper ryggarna och bågar omotiverat men kan följa stråken uppe på rätt höjd.

K8
På vägen väljer jag mellan rakt på och ingång norrifrån. Jag tycker mig se en lucka i det gröna på håll och väljer att försöka trycka mig igenom. Det gick ganska smärtfritt och däruppe var vi flera åt samma håll.

K9
Jag försöker hålla en grov kurs och blir mer lös i kanterna när jag ser att ledningen från igår kan fånga upp. Så blev det också, från gårdagens sten studsar jag tillbaka till branten.

K10
Den här liknade en sträcka från igår. Strikt på S-pil från rätt ställe och stenen är tydlig.

K11-M
Löpning.

Jag fick min revansch, väldigt nöjd efteråt. Winsplits säger bara 2.18 bomtid.

Jag hade fått förstasträckan i den öppna kavlen. I laget Johanna på andra och Niclas på tredje. Ingen gaffling, sextio lag på startlinjen..och några till från H150.

K1
Försöker hänga med men det är spretigt tåg. Försöker följa det vänstra för det känns mer rätt. Kämpar på, en löpare framför mig tvärstannar och girar höger, där sitter det något vid en sten? Inte min. Vänder tillbaka och fortsätter framåt och hittar nog H150s andra gaffel. Nu har jag nog stekt det här loppet. Var är jag egentligen? Kan jag ha passerat den andra ledningen utan att märka det? Tiden talar för det men så tydliga detaljer brukar jag inte missa. Jag måste hursomhelst vända tillbaka det är den enda säkra jag har nu. Jag snurrar ytterligare vid det gula eftersom min sten ska finnas vid gult innan jag kommer åter till ledningen som jag såklart passerat. Därifrån är det lätt. I ledningskröken finns det T om en skulle känna sig osäker. Nästan 11 minuters bomtid enligt QR. Precis vid stämpling hörde jag startskottet för nästa omgång stafettlöpare.

K2
Ja minns inte så noga, fokuserade på att träffa rätt höjdparti. Väl där tog jag mig bort till rätt del.

K3
Här dök det upp en massa löpare rusandes bakifrån. Jagandes uppför trappan och förbi någon annans K3. Ungefär där bestämde jag mig för att fortsätta ner på andra sidan, kanske kunde jag finna bättre löpbarhet på den otydliga stigen? Har koll på det öppna till höger och tycker mig sedan ana hygget uppe till vänster. Vrider till slut upp och blir stående, här vi näsan borde den då vara. Vägen är nära vilket stämmer. Mycket löpare i omlopp men ingen som verkar hitta något i min närhet. Drar ut till vägen och kan då läsa in mig lite bättre. Vänder tillbaka och in på rätt spår tillbaka och finner den.

K4
Nu fick jag lite häng, oväntat. Riktningen var rakt N vilket också hjälpte.

K5
Fortsätter med lite häng, skönt som omväxling.

K6
Jag är inte sugen att gå rakt på. Mindes också att jag mötte en klassmotståndare på otydliga stigen och tänker att det är ett möjligt vägval. Så fick det då bli. Jag tuggar tillbaka på den otydliga stigen och kan styra runt det öppna och ta mig upp på rätt höjd. Passerar tydligen nära K7 utan att se den. Får häng sista biten in.

K7
Fortsätter hänga men det går lugnt och jag koll också.

K8
Över det gula och upp och försöka hitta rätt väg ner på andra sidan. Andra löpare framför leder mig (oss andra) rätt.

K9
Ut på väg, trycker mig igenom det gröna när det lättar och upp på rätt höjd. Även här kan jag följa andra fram till stämpling.

K10
Tänker först ta vägen men där jag kom ner var det för jävla grönt. Vände tillbaka och siktade grovt mot gulhöjderna och insåg någonstans på vägen att det fanns en uppfångande ledning (känd från K1) bakom. Då blir det plötsligt mycket enklare.

K11
Ut till rätt stig och sedan söderpil.

K12-M
Löpning.

Ännu en katastrofalt dålig stafettinsats. Jag tog alla kontroller, jag bommade inte alla, det var fint väder.

del 2

K13
Stigar och har bra koll på var jag är till sista stigkorset. Jag försöker hålla koll på när det är dags att vika av, jag vågar inte lita på att jag ska se den från stigen. Plötsligt dyker det upp stråk in NO och tycker det känns bra. Där inne är det grönt och trassligt. Flera gropar men ingen skärm. Det är bara att fortsätta framåt, närma sig stigen i V mer och då får jag den.

K14
Går på grov riktning O men hittar också rätt på kartan och kan styra upp rätt ur första gropen.

K15
Tog ut en kompasskurs men tänkte ändå försöka mig på att hitta stigen. Hittar den men det blir snabbt otydligt (precis som på kartan, surprise) och jag glider ner på flacken. Ska du sabba det här nu eller? Då ser jag att den ska sitta uppe på sanden. Jag klättrar upp och kommer rätt på. Pustar ut och tar ny sats.

K16-M
Löpning.

Ännu en härlig dag i skog och strandskog. Jag höll ett kontrollerat tempo och låg inte på och undvek de värsta smärtorna. Ibland känns det som att jag lärt mig hur jag ska hantera terrängen men så gör jag onödiga misstag flera gånger.

Baksidan höll ganska bra igår men det var inte läge att ligga på idag heller. Jag skulle bara flyta på och försöka orientera bra.

K1
Stigar. Efter att jag vikt av O tog det bara några meter innan jag såg den. Det var öppet och tydligt.

K2
Planen var att hitta den krokiga stigen som gick upp på åsen men jag missade. Då fick ta vad som bjöds, en otydligt stråk. Istället för att följa åsen där nere försöker jag snedda SV genom det gröna. Får lite rasti-panik på vägen mot tar mig igenom, riven. Följer mig höjdparti försiktigt fram och ser den efter ett rundat hörn.

K3
På arenan hade jag hört några prata om ett vägval på väg och här dök det upp. Jag valde bort det, kanske såg jag inte den streckade stigen en bit N om kontrollen? Istället gick jag ut O, sparade några kurvor och sprang i stråk nedanför åsen. Innan första stig OV har jag glidit över till O sidan av stigen utan att fatta det. Ute på stigen försöker jag sedan korrigera O för att hitta stigen söderut på den lägre åsen. Jag finner ingen stig på ås och ser att jag är lite väl nära den sista vägremsan innan dynerna. Så jag girar S och famlar lite. Ser något som kan vara ett grönt X på kartan och får visst hopp om läget. Tar mig upp på åsen och ser andra löpare och till slut även en skärm. Tack för den. Tyvärr tappade jag 5 minuter på de här två längre sträckorna, onödigt.

K4-K7
Zick-zackar och har inga problem. Till sexan attackerade jag med en kompasskurs.

K8
Jag tog mig över till åsen och stigen uppepå. Tänker följa den och hitta den gröna gropen mitt på dess sträckning. Jag hittar den inte och ser nu att jag verkar lämnat stigen tidigt utan att fatta det. Andra löpare kommer in från sidan i jakt på annan skärm. Det störde mig lite men jag fattar att jag måste längre fram och får den ok i alla fall.

K9-12
Mest löpning. Sprang förbi min punkthöjd till nian. Drack lite vatten vid tolvans varvnings- och vattenkontroll.

slut del 1

Den riktiga premiären! Riktig PAN-vår, strålande sol, nästan 10 varma och arena nära strand.

K1
En skärrad start. Stigade upp i sänkan och tänker att jag lite lagom högt upp i den ska gira N och bara få den. Så dyker tvärgående stigen upp och jag får vända tillbaka. I winsplits noterar jag att den snabbaste hade 10 sek, QR säger att sträckan var 177 meter. Antingen världens snabbaste löpinsats någonsin..eller något fel.

K2
Med god kurs, skärmen dold nere i en grop men andra löpare röjde positionen.

K3
Viker ner i det gröna när stigen driver iväg NV. Styr rätt.

K4
Använder stigarna för att säkra upp.

K5
Undviker de värsta kurvorna och sladdar ut på vägen och tillbaka igen.

K6
Stigar igen. På sista i riktning N kommer en korsande löpare riktning V och jag tänker att det är dags att vika av. Jag tappar konceptet lite, och riktningen. Jag fattar inte att jag ska till N-ändan av gropen, nära husen. Är upp och på nästa ås och kollar innan jag ser kontrollen.

K7
Försöker ta hjälp av stigarna igen men det är osäkert, sakta.

K8
Utför lite bättre, lämnar vid stigkorset och går rakt S.

K9
Fortsätter förenkla med stig och löser det bra. En av mina bättre splits.

K10
Nu var det dags att ge sig ut på sanddynerna. Tog ut en kurs från stigkorset och höll stenhårt i den.

K11
Fortsätter med oklanderlig kurs.

K12
Går rakt S och räknar med att jag ska fångas upp av stigen. Ute på dynerna kan de ibland förväxlas med andra uppsprungna stråk men här var det tydligt. Jag följde stigen O och spanade tills jag såg kontrollen.

K13
Fortsätter med bra riktning. Jag har stor respekt för den här delen av kartan.

K14
Försöker hålla i, rakt S. Möter distriktsbekant som är lost men jag försöker vifta bort och hålla koll på mina grejer.

K15-K16
Stenhårt på nålen.

K17
När det bjöds tog jag stighjälp.

K18-M
Fortsätter med noggrann kurs, ser den tidigt, innan dynerna släppte greppet. Resten löpning.

Efter gårdagskvällens smärtor på höger baksida försökte jag idag springa avslappnat, inte trycka på. Trots 4 minuters bomtid kanske det gjorde något gott för orienteringen? Det var härligt att springa här igen i alla fall, en njutningsbar runda.

Återigen var jag lite pepp på natt-O. Det händer inte ofta. Jag hade sett ut en rygg i startlistan. Visste att den kunde hantverket men antagligen var lite för snabb för mig. Det får väl hålla så länge det håller.

K1
Ryggen stod i ledet bakom mig. Visslan går och ryggen rusar förbi direkt, riktning N. Massan följde stigen NV. Jag var tillräckligt vaken för att följa ryggen enligt min plan men jag var inte ensam. Flera gånger försöker jag hitta start eller K1 på kartan men det går för fort. Plötsligt girar ryggen från stigen och rätt mot det gröna, what, var det verkligen min rygg? Var tar alla andra vägen? Vilka är egentligen i min klass? Tvekar och tåget är borta. HIttar annans kontroll. Stigar lite lätt tills jag läser in mig. Stämplar som 20:e av 22 startande och där är loppet kört.

K2-K5
Försiktig på egen hand.

K6-K9
En Malmölöpare dyker upp och jag får sällskap en stund. Här kom en liten skada (baksida, muskelfästet ungefär) och gjorde sig påmind och jag fick gå ett tag. Då var jag beredd att avbryta och linka tillbaka till mål.

K10
Tian låg ju på vägen hem och det gick att ta sig fram, smärtan normaliserades och blev hanterbar. En kontroll i taget tänkte jag.

K11-K13
Väldigt ensamt. Någon annan borde väl också ha kontroller här? Om jag var lite uppmärksam kanske jag kunde hört Kattugglan andra hade hört. Den hade passat in fint.

K14-K16
Runt fjorton dyker Malmö upp igen. Det var som fan, allt är inte hopplöst ändå.

K17
Jag ville egentligen springa runt men kan Malmö kan jag, kötta det gröna fick det bli.

K18-M
Solo igen. Nitton var klurig i mörkret. Växtligheten tät.

Det blev lite av ett misslyckande men ändå inte så plågsamt. Jag kände mig aldrig helt hjälplös, ingen panik.