Stockholm Rogaining 2021 (2021-11-27)

Äntligen skulle jag få springa mitt första Stockholm Rogaining! Tidigare har det fallit på att jag inte kunnat eller att någon annan inte kunnat (springa med mig) men nu körde jag och Moa. Hon skulle på Centrums årsfest efteråt, därav vårt lagnamn, Centrums årsfests förfest.

Min stora oro var vaden, men tänkte att vi tar det lugnt så håller den nog, åtminstone minst halva tiden. Vi planerade snabbt in banan, tänkte att vi kanske inte hinner ner hela vägen till Västerhaninge och nog inte heller södra Handen på gröna kartbladet. Den var skala 1:20.000, de två orienteringskartorna 1:15.000.

Vårt enda mål var att vara i mål ca 17.58.

Det var väldigt mycket asfaltslöpning i början men det kändes bra. Efter 20 km hade vi mest sprungit väg och större stigar, kändes fortfarande bra. Åt lite. Sen började det bli lite mer utmanande, både skog och småstig och riktig orientering, även om alla kontrollpunkter var lätta stigkors.

Ner till Granby och vätskekontrollen flöt det på bra. Där åts och det togs på jackor, pannlampor och vantar på för det började kännas kallare, minusgrader. Vid kontroll 44 kändes det realistisk att ändå ta de fem kontrollerna söderut. Efter den rundan började det dock kännas riktigt tungt i benen och krampkänning i samtliga muskler nedanför naveln, och Moa pratade om att hon ville ha ipren mot smärtan i benen, vilket vi inte hade med. Men i övrigt var vi inte direkt trötta. I Rudan gick det riktigt sakta, vi hoppade de två nordligaste kontrollerna där för att hinna i mål. De tre söder om Handen hade vi redan från start inte hoppats på att ta, så vi var mer än nöjda med alla 25 kontroller vi tog.

På väg upp i övergången över järnvägen valde vi olika vägval (dock inom 20 meters avstånd till varandra) - jag tog cykelsnurran pga löparknävibbar, Moa tog trappan. Hon vann. Sen hade vi bara nån dryg kilometer kvar. Så skönt att komma i mål, och till råga på allt hade vi flest poäng med 40 poängs marginal! Vi vann alltså, helt otroligt.

En riktigt härlig tur genom södertörn, kul att se så mycket fin skog och olika områden jag inte varit i förut, kul utmaning med planering och vägval. Det var is på sjöarna och bitvis vackert vitt av snö vilket förhöjde upplevelsen.

Kanske årets bästa orienteringsupplevelse för min del? Inte bara ur kvantitetssynpunkt då utan en klart härlig upplevelse!

Lite superspännande siffror tillagda i magenta på kartan, t ex att totala dötiden var nästan 20 minuter: 16 minuter var paus (ombyte, pannlampspåtagning och mat), och 3:30 minuter var bommar (varav två på de kanske enklaste kontrollerna och innan vi blivit trötta).