Ullmax Vinterserie 4 (2024-02-01)

Efter ett missat försök på grund av sjukdom var det dags för årspremiär med karta och kompass. Det mesta av snön har försvunnit i stan men hur är det i skogen? Arrangören bad om ursäkt för banorna eftersom det var ett helt annat snöläge när de planerades. Svängningarna har varit stora och snabb, helt förståeligt att det inte är lätt att planera. Den här kvällen var det ett gäng plusgrader och stjärnklart.

Planen för dagen var att räta in mig i ledet och följa med. Jag hade tänkt ut en rygg (KFUM) som sett bra ut på sistone att följa.

K1
Vi fick information precis innan start. Jag såg att klockan närmade sig och passerade utlysta starttiden men jag hade inte paxat någon karta under plankan. När vi fått info fick vi dra och jag fick kasta mig ner efter en karta, tog en 1:7500 då den såg övergiven ut. Eftersom "alla" redan var iväg rusade jag efter och förbi. Kollade hastigt om jag också skulle S. Jag såg aldrig den tänkta ryggen. Efter första kurvan försöker jag lugna mig lite, hitta en rimligare tempo. Efter andra kurvan försvinner långa banan. De framför är mitt tåg. Jag följer, är mest nyfiken på om de tänker ta stigen eller fortsätta längre.

K2
Jag hoppades att tåget skulle ta sig snart ner till vägen. Så blev det. Den delen var hal, isgata, det räckte inte med mina slitna metaldubbar. Jag ser mitt tåg framför och knaprar in lite. Bredvid mig har jag Almby, en riktigt stark och säker orienterare. Jag är strax före och följer efter tåget in. Såg T i verkligheten men inte på kartan (satt under strecket). Almby fortsatte och jag förbannade mig själv en del. Det var jävligt rövigt och jävligt snödjupt. Almby kom före men jag fick fatt i tågets svans i alla fall.

K3
Det ges lite chans till löpning men det mesta är snödjupt och jävligt. Jag hänger med tåget men det är jobbigt. Jag ser Almbys rygg hela tiden.

K4
Nu får vi springa lite, härligt. Det fanns en del partier där det smält bort. När en studerar livelox kan en konstatera att tåget följde spår och kröken eller mindre bommen fortplantade sig. Jag trillade på vägen och tappade tre placeringar.

K5
På vägen kunde jag komma ifatt tåget men det var frustrerande slirigt. Det bet inte och jag var trött. Jag noterar att Almby drar lite mer höger än resten av tåget. Jag blir misstänksam, Almby brukar vara säker men det finns hög O-kompetens i tåget också. Jag försökte hålla koll på båda men jag såg inte att Almby stämplade något så jag valde det stora tåget. Jag bestämde mig precis när jag bågade runt sankmarken. Vid det gröna frågade jag nästsisten i tåget, har dom koll där framme? - Jag det tror jag sa han. Jag är skeptisk sa jag. Men jag fortsatte och rätt kom vi. Almby stekte ett gäng placeringar på den här.

K6-K7
Jag hade sett på kartan att det värsta var gjort i och med K5. Nu hängde jag på tåget igen. Vi var 6-8 pers inom 10 sek vid stämpling. I det här partiet försvann tröttheten, så dags.

K8
Det var lite svårsprunget här, blev försiktig och min position längre bak blev sårbar. Tåget drogs ut och det fanns inget bra läge att avancera.

K9-M
Trots krafter kvar fick jag acceptera min position, rusade men det hjälpte inte.

Kanske lät jag lite nedslagen men jag var grymt nöjd. Det blev en rejäl genomkörare och jag tog flera fina skalper, till exempel den rygg jag tänkt mig. Jag orienterade inget för egen del. Jag försökte ha koll på det grova, riktning och passage av tydliga ledstänger. Således ett mycket väl genomfört hänglopp.

Nästa vecka ska jag supporta Karin med att arrangera motsvarande tävling.