O-ringen Uppsala E5 (2022-07-30)

Jaktstart, femtonsekundersintervall. I sammandraget hade jag en löpare runt minuten före och ett stort glapp bakåt. Målet var att plocka han framför. Jag räknade med att ett bomfritt eller nästa fritt skulle räcka.

K1
Jag vimsar iväg och ser flera av de som startat precis före. Följer dem inte då de rimligen är klåpare precis som jag. Många stämplar till vänster om mig så jag ger mig dit.

K2
Nu har jag redan tappat de jag kände igen från starten. Det är bara att fokuser på mitt eget nu. Stigar såklart, planerar att lämna i stigkröken. Tar en fin O-kurs och tänker inte alls på att jag borde passerat ett träsk längs stigen samt att jag borde ha ett träsk i S under attacken. En bit ut går det upp för mig att något inte stämmer. Nu har jag träsk både i S och N och fattar faktiskt ungefär var jag är. Det blir träff på andra försöket.

K3
Ut till storstig, dricka vatten. Attack över gulhöjder och N om träsket, över fler höjder och sedan har jag den.

K4
Jag valde S till den tydligare stigen. Fortsätter O, det är drygt. Har jag missat någon korsning? Det var ju lite blött förut, kan jag missat stigkorset? Ahh där kom det, fortsätt nu, vid nästa t-kors stämmer det och jag lämnar. Först vill jag följa höjdpartiet SO men ändrar mig och springer över träsket NO. Får många tankar i huvudet och är på väg att röra till det men fattar snart att det fortfarande är SO som gäller. Då kan jag ana läget, glida ner i träsket och springa längs med höjden. Här kunde det gått illa trots att det fanns så fina grejer som T och supersten till hjälp.

K5
Säker kortsträcka, riktar in mig och tar det lugnt.

K6
Det såg svårt ut. en plan var att gå V till stigen. Minns inte varför jag valde bort det, hade varit min stil av vägval. Det blev kurs rakt på. Ser att jag driver lite hit och dit men försöker återkomma till rätt kurs. Ser en supersten N om mig, tvekar lite men ger mig dit för inläsning och ny kurs. Spåret efter det ser inte alls bra ut men känslan var fantastisk. Jag tyckte att alla karttecken kom till mig, det stämde så fint. Jag gör något lite nojigt i ringkant men fattar snabbt. Vid stämpling får jag beröm av en motståndare (att det var en motståndare visste jag inte då). Det kan jag naturligtvis inte ta utan skyller på tur.

K7
Motståndaren drar N och jag ställer in kursen S, väl medveten om att lite drift O är ok. När jag når träskkant ser jag vart alla andra är på väg och jag kan gira rätt.

K8
Passage i N eller S? N kändes lättare att träffa och mer rakt på. Det var heldraget vid båda förbjudna så en skulle liksom tryckas in i tratten och genom till vätskan. Sedan bestämde jag mig slutgiltigt för att stiga och attackera från N. Stigandet var klurigare än vad mitt huvud tillät och det krävdes hårda verbala förmaningar för att styra rätt. Väl i träsket fick jag sällskap och det gick fint att forcera S.

K9
Kurs och lugn och säker kortsträcka.

K10
Det börjar närma sig nu. Fart och folk ökar. Ut till vätskan, snabb slurk. Väljer vad jag tycker känns säkrast. Stig SV till tvärgående stig, följ den V till storstigen. Jag halkar av bara farten in på en annan mindre stig eller kanske ett stråk. Nålen pekar inte dit jag vill, fan inte nu. Ner S mot storstig, NU! Det funkar men jag vågar inte annat än att säkra upp med stigkorset längre ner. Tar ut riktning därifrån och får den bra.

K11
Rakt S, sten. Som väntar mycket folk här, inga problem att styra rätt.

K12
Släpper på nerför. Följer andra och stråk, det är inte helt säkert men blir rätt.

K13-M
Löpning.

Det kändes bra det här, mitt bästa lopp för veckan. Det var ett sådant här lopp som jag tyckte borde räcka för att plocka löparen framför i totalen men jag fick pisk med en knapp minut. Istället gick en annan löpare längre fram bort sig och han plockades istället. Övriga placeringar plockades på grund av felstämplingar eller dns.

Shit va det här var kul! Orientering sex dar i rad, svalare väder än de senaste åren, skönt Centrumhäng. Det var väldigt efterlängtat, särskilt efter Ravinens trekvällars. Insatsen var godkänd. Ett bra lopp, två ok, ett sådär och ett svagt. Jag ser fram emot mer O i höst, det är ingen idé att fundera på femdagars redan nu.

Jo, kroppen funkade bra. Jag har inte löptränat så bra som planerat så där fanns en oro. Kanske var det den uteblivna supervärmen som räddade kroppen eller den plattare terrängen?