PANvåren natt (27/02/2015)
Kategori: Tävling
Harita/bölge: Norra Åsum
Organizasyon: OK-Pan Kristianstad
Disiplin: 8,2 km (H35)
Mesafe: 14.47 km
Zaman: 111:29
Jag hade tyvärr inte bestämt min approach till den här masstarten. Hänga eller fokus eget lopp? Jag borde fokuserat på mitt eget i den här blandade masstarten där min klass inte var stor (ca 10). SMBN med 100 pöblar lämpar sig bättre för hänglopp.

K1, lämnade den säkra vägen när alla andra gjorde det och hoppade in i hagen. Jag fokuserade på min grova riktning och fångades fint upp av K3 och gärdsgården. Jag försöker hålla kontakten med gärdsgården men det känns som om jag springer söderut i en evighet, studsar till slut på en annan gärdsgård med en för mig tydlig sten på andra sidan. Får inte ihop det men vänder norrut. Det ser ut som att jag passerar sjukt nära K1, kanske var det så? Måste säga att det var sjukt dimmigt, såg inte längre än 3-4 meter framför mig. Att blända ner lampan slog mig inte. På väg norrut hittar jag K2. Vänder söderut igen och orienterar faktiskt mig fram till K1. Splittarna avslöjar att jag faktiskt hade två pers efter mig varav en var den blivande segraren.

Efter att ha trasslat mig tillbaka till K2 med en svärm svordomar och förbannelser börjar jag hitta rätt igen. K3-K7 flyter smärtfritt och det börjar kännas lite kul. Löpbarheten var mycket god! Vid K7 är jag trea, drygt 3 min efter ledaren men faktiskt 2 min före den blivande segraren.

K8 blev helgens monsterbom, tappade 15 min och intog jumboplatsen. Planen var att attackera norrifrån via stigen precis väster om bo 11-14-17. Jag viker av från den säkra vägen för tidigt trots att jag tänkte att det är den andra större korsningen som gäller. Väl ute på diagonalvägen möter jag löpare som säger att det är fel väg..jag hade inte sett han förut och undrar hur han kan veta det? Jag märker såklart att vägen inte går i önskad riktning men vägrar samtidigt acceptera att jag är på den enda vägen som går i den riktningen. Jag vill ha mig på stigen öster om K12. Inte förrän jag springer på stigen söder om K5 börjar jag fatta läget. Då var det inte alls svårt att plocka K8 som syntes från stigen. Det här var inte en så svår kontroll, jag tycket inte jag var så trött att jag kunde vara dum i huvudet.

Sedan fixar jag K9 och K10 ganska smärtfritt. Jag trasslar till även K11 men det orkar jag inte gå in på. Runt boet börjar jag få sällskap och det är folk runt alla kontroller. Det här blir mer och mer en kamp mot lampan. Ska den lysa hela vägen? Innan senaste operationen klarade den 1.25, jag stämplade K17 efter 1.20.

På den långa vägen till K18 tyckte jag den flämtade till men det var nog bara inbillning. Bara några få kontroller kvar, det borde hålla hela vägen..ja K18 var inga problem. Till K19 höll inte jag men lampan lös. Jag för sökte vara noga med riktningen och jag var nära flera gånger utan att fatta det. Vände tillbaka till husen och tog om, återigen sjukt nära. Det fanns andra vilsna personer i området som jag till slut följde efter. Där mellan jordvallarna satt den.

Jag lyckades undvika jumboplatsen, lampan skötte sig bättre än mig och lös i dryga 1.50! Det var häftigt och samtidigt frustrerande att springa natt i tjock dimma. Nästa gång det händer måste jag testa halvljuset.
Yorumlari göster (0)
 
PANvåren natt (27/02/2015)