Transylvania Open E4 (M21E) (2016-07-24)

Sista etappen i Transylvanien och efter föregående dags, eh, låt oss kalla det terrängstudier, skulle allt sitta. Men näppeligen.

Slarvar redan från början och gör små tidsförluster till ettan och tvåan. Ned mot trean löper jag ikapp med en konkurrent och blir som vanligt omotiverat stressad av det. Gör ett minst sagt grovt parallellfel då jag tror att jag följer den smala, djupa bäckravinen direkt ovan kontrollpunkten, men i själva verket är det den mycket flackare sänkan ett snäpp söder om. Lämnar kartan ett slag men kommer upp vid höjden med fyran på.

K4-6 går bra även om rakt på-vägvalet till sexan kanske var ett sämre sådant, jämfört med att springa i en båge till vänster och hålla höjd. Har i alla fall Falken i sikte där och sjuan stämplar vi samtidigt. Jag får en nytändning och bränner iväg före. Flytet varar två kontroller, till tian tar det tvärstopp. "Flack sänka i ett grönområde, vad är det för jävla skämt" tänker jag och vips så har jag sumpat mitt fokus och viker av nedåt i slänten i helt fel vinkel. Ägnar en stund åt att finkamma det mellangröna innan jag öppnar ögonen för omgivande terräng och får ihop det bättre. Falken som har bommat nian och gjort illa knäet kommer ifatt mig.

Efter tian orkar jag inte springa mer än lite sporadiskt, mest p.g.a. mental uppgivenhet. Fötterna fastnar i allt skräp på marken och det tar liksom emot för mycket, trots att pulsen är låg. Jag bär med mig ca fem liter svett i kläderna. Traskar mot mål och passar på att bomma K13 i promenadfart.

Nu stundar fem tävlingsfria dagar p.g.a. inställt Croatia Open, istället blir det lite träningspass på kartor vi fått och sedan väntar Ungern!