Centrumsöndag - Återkomsten (2015-10-25)

Elentil är tillbaka som träningskonstnär och vi söndagsorienterare fick en karta helt i förväntad stil - "svårt manipulerad" som utlovat. Även skogen skulle visa sig svårt manipulerad på så vis att det fanns skärmar andra än våra längs banans sträckning... Denna omständighet ställde till det rejält.

Inledningen med precisionsövningen på fältet och det politiska vägvalet gick ju helt okej. Hittade dock ingen skärm vid tvåan och loopade ett varv uppåt backkrönet tillsammans med Henny och Niklas medan vi resonerade oss fram till att vi helt säkert var vid kontrollpunkten. På väg därifrån längs streckade linjen sprang vi på en skärm som vi starkt misstänkte var den saknade, varvid jag tog den och hängde den på rätt ställe (med klockan pausad, så det framgår inte av spåret).

Körde sedan glatt på mot trean, sökte förgäves raden av branter som skulle flankera den streckade höjdkurvan (linjen) på ovansidan. Det blev så att jag började skråa lite uppför, kom över släntens krön och fick vips syn en skärm som hängde så fint i vad som mycket väl kunde tolkas som en sänka. Avståndet stämde väl sådär, men det är inte ovanligt. Så jag godtog denna skärm för den rätta och stack strax iväg längs korridoren...

Kommer ner till korsande stigen och ingenting stämmer. Suck, drog väl snett direkt, tänker jag, och försöker hitta in i korridoren igen men med måttlig framgång - av förklarliga skäl... Tror ändå att jag hittar ungefär rätt och fortsätter i korridorens riktning. Fortfarande är det mycket lite av det jag ser framför mina fötter som stämmer med kartan, men, men ... Kommer till randen av en större sankmark och antar att det är den S/V kontrollen. Det är det inte, men jag rekar i dess närområde en god stund innan jag trillar ut på stigen i öster. På stigen får jag till slut kläm på min position och kan springa och ta fyran ...

K5-10 är en helt annan upplevelse, visserligen tvekar jag lite i "kontrolltagningen" av åttan eftersom skärm saknas och platsen som "talar för sig själv" är förvisso fin men inte omedelbart uppenbar i mina ögon, men annars har jag full koll här.

Så följer ett nytt försök att gå i korridor, denna gång från rätt utgångspunkt... Går bättre, checkar av de två branterna i början fast sedan ser det ut som att jag drog väl mycket höger. När jag kommer fram till kärret vid hörnet av Visättratriangeln flippar hjärnan och jag gör ett halvslag runt kärret. Pallar inte mer... Samtidigt medveten om att klockan börjar närma sig 12, den officiella sluttiden för träningen, beslutar jag mig för att nöja mig och ta stigen tillbaka.

Bra träning, antar jag. På något vis skönt att i efterhand få reda på att det monumentala misslyckandet i första korridoren kom sig av att jag aldrig gick genom rätt ingång till den...

Avslutade med att ta miniknatbanan som Daniel förtjänstfullt satt ut längsmed stigen på hörnet av berget närmast startpunkten. Lagom nivå!