Välkommen till mitt digitala kartarkiv!

Vi är åter på fjället. Det här är tredje gången vi besöker. Den här gången på ett nytt utsnitt av terränglådan. Det jag minns från tidigare besök är alienträsken. Flera av sankmarkerna har alienäggstora grästuvor i sig, svårlöpta.

K1
Ta det lugnt nu. På kartan frestar jag att fortsätta N över hygget men jag dras med uppåt och V. Jag inser att jag kan styra mot min höjd och följa dess riktning fram till skärmen. En bra lösning jag önskar jag sett själv från början.

K2
Usch är första känslan men när jag kan styra över den tydliga sankmarken och sedan fortsätta upp och fram är det inte så illa.

K3
Bara svaga minnen av den här, går nog grovt N och försöker styra efter gulhöjden.

K4
Tar mig över höjderna tills jag ser blötsänkan, styr sedan upp i sänkan med min brant.

K5
Den här ser svårare ut, tar mig iväg med en kompasskurs. Jag har svårt att känna av hur långt ner jag ska. Blir stående men tar mig ner en nivå till, där sitter en skärm vid något som kan vara en brant men det visade sig vara min sten.

K6
Den här såg ännu svårare ut. Jag följer en annan löpare ut och fattar att hon tänker följa höjden SV. Så kan jag också göra, till och med passera K2 för att säkra upp. Snabbt över vägen för där fanns en massa folk på väg till start. Strax blandar jag ihop korten, jag vill följa kanten och sedan hitta en passage över det blöta. I praktiken följer jag brantkanten och väntar på att den ska ta slut för att sedan passera det blöta. När brantkanten tar slut är det blöta alldeles för brett. Var är jag nu? Jag tar mig över i alla fall och drar S men förstår inte varför, kanske lade jag ihop delar av pusslet utan att förstå helheten. Jag är nära kontrollen när jag känner att ett omtag behövs. Jag vänder tillbaka och känner igen mig. Nu får jag en bättre överblick över den större sankmarken och lokaliserar även den tydliga brantkanten. Vänder tillbaka igen och styr rätt. Fyra minuter förlorade.

K7
Tar mig över träsket och går grovt NV mot brantkanten. Jag tar mig ner när den tar slut och kan styra rätt på höjderna på andra sidan.

K8
Här kan jag styra på sankmarken och brantkanten.

K9
Jag tar mig över högsta höjd och glider ner på andra sidan, på vägen ner ser jag skärmen.

K10
Återigen går jag grovt NV mot brantkanten. Återigen dribblar jag ihop korten, tror att jag längre S på vägen rätt mot tian. Det är väl ren tur att jag blir stående mitt emot en skärm. Inte min men.. kan det var elvan? Ja det var det. Tar mig tillbaka lite på svaj och får den.

K11
Letar mig tillbaka utan problem.

K12
Tar mig ner till vägen. Funderar över hur jag ska attackera. Löpare framöver fortsätter på vägen norrut och då ser jag att det finns stig utmed höjden. Jag följer den onödigt långt men sänkan är tydlig och jag kan styra rätt.

K13
Jag fortsätter utmed sankmarken. Den här var omtalad i PM, passera i N eller S, inte på mitten. Jag tar mig över i S, det var väldigt blött och djupt på sina ställen. Tar mig upp och mellan branterna ut på vägen. Där finner jag den snitslade stigen och sedan upp på min höjdås. Följder den fram till branten.

K14-M
Löpning

Det gjorde ont i mål. Det började så bra, 1-5 kändes riktigt fint. Men så plötsligt är det borta. Sköter resten sådär, lite blandat men faller i alla fall inte igenom helt.

Häxjakt för tredje året i rad, samma terränglåda för tredje året i rad. Det är hyfsat snabblöpt här men det finns blötare och tätare partier.

K1
Självklart ska jag springa väg så långt som möjligt. Det fanns ett gult parti nästan rakt N om kontrollen och även ett T en bit in. Jag utför ganska väl, efter det gula ser jag till att hitta T och sedan fortsätta mot mitt höjdparti. Ute på flacken ser jag lampor högt upp framöver, jag närmar mig höjden. Siktar mot lampor och kommer upp rätt på.

K2
Jag vill gå S och tillåta mig att dra lite V. Det blir nästan inget drag och på väg ner mot diket ser jag varken sten eller reflex. På andra sidan ser jag höjden och fattar att jag ska tillbaka NV. Ok löst.

K3
Självklart ska jag springa stig i O. Efter stig och äng går jag på S-pil. Jag får inte så mycket positiv återkoppling i början, det är inte förrän jag kliver ner för gulhöjden och ser branterna på andra sidan. Därifrån kan jag tryggt fortsätta S till min höjd. Reservplanen var att bli uppfångad av vägen.

K4
Ner till vägen, jag vill lämna vägen längst i S men jag var lite het. Fastnar i det gröna och får backa en bit. Jag hör andra löpare omkring och får några ryggar upp på höjden. De leder mig rätt och jag behöver inte göra en lika stor båge O som de gjorde.

K5
Jag vill förenkla genom att vika av vid stigen. Jag hann inte se att det fanns en flock stenar som trigger för att kliva upp. Istället såg jag lampor där uppe och drog dit. Jag mötte en löpare som jag hoppades var på väg ut från kontrollen. Fortsätter S, det är lite tätare här, bakom barridån anar jag den lilla höjd som är min. Bra tålamod.

K6
Ingen idé att rusa iväg här. Tar ut en kurs men tvingas runda det gröna. Försiktigheten är stor och jag kan kompensera mig igenom och komma ut rätt på nästa höjd.

K7
Ut till vägen. Jag ser inga uppenbara alternativ till att forcera N till nästa väg. På hygget ser jag bara en storsten, trots att jag spanade. Fortsätter ändå N med fördel framkomlighet. Trots höjdkurvorna är jag osäker på om jag kommit ut O eller V om T. Snart får jag ihop det och går N från T. Jag ser andra lampor framöver men jag är först framme till reflexen som tronar högt.

K8
Den här tyckte jag såg svårare ut än de tidigare. Jag intalar mig att jag måste vara beredd att dra ut till väg om jag tappar greppet. Det tycks mig som en bra idé att gå N till det gula och sedan gå V. Jag finner bra stråk och kan hålla god fart. Jag är med på att jag klivit upp på höjdpartiet. När det blir lite ruffigare tänds hoppet att jag faktiskt ska komma på branten. Så blir det och därifrån kan jag försiktigt smyga mig fram och fånga en stämpling. Jag hörde andra löpare bakom växtridån och deras kvardröjande si-pip.

K9
Jag har några ryggar på väg ut till vägen. De verkar lite äldre och jag vågar inte tro att de springer samma bana som jag. I början ser det ut (på min kompassnål) som att vi går väldigt mycket V. Därför släpper jag gubbarna ute på hygget och går lite mer O. Jag vill gärna ha koll på den stora sankmarken som delar av hygget. Trots att jag tror korrekt drar jag NO istället för N. Höjdkurvorna efter hygget gör att jag fattar (och accepterar) min position. Girar V, får stigen, sankmarken och anar höjden framöver samt att andra verkar dra åt det hållet.

K10
Jag rusar iväg N mot vägen men huvudet är inte helt med. Ute på vägen är jag osäker på vart jag kommit ut. Rör mig tveksamt men så blir jag omsprungen, ser T på kartan och inser att jag ska fortsätta längre V. Kanske lät jag mig luras av stigen SO om T? Hela vägen upp till stämpling har jag en bra rygg att gå på.

K11-M
Löpning

Jag kände mig nöjd efteråt. Det var ett rejält steg i rätt riktning efter de senaste insatserna. Det var också premiär för nyinköpt kompass.

På påskdagen blir det nytt race utanför Uddevalla.

Inför start kom jag på mig själv med att inte vara alls lika laddad och fokuserad som igår. Det bådar illa tänkte jag. Jaja, försök lösa ettan behärskat till att börja med. Det var lika grått som igår men aningens mer vind.

K1
Följer startgruppen ut till stigkorset och laddar sedan på, grovt diagonalt. Passerar x igen vilket hjälper ute på vägen. Lämnar strax efter motstående otydliga stig. Försöker gå grovt S och ser den.

K2
Stigar och tar mig upp på åsen, skråar runt till min grop.

K3
Går O på fel stig och blir osäker. Ser flera löpare och kontroller men lyckas vrida rätt. Onödigt svajigt.

K4
S till vägen. Bestämmer mig för att lämna vägen på S-stigen strax efter meridianen. Jag har andra löpare framför mig, de passerar stigen och jag blir osäker, ska jag längre? Jag hänger på de andra. Inser snart att det måste varit min stig men tycker att planen ska gå att lägga om. Det slutar inte bättre än att jag leds till fel skärm och osäkerheten golvar mig. Jag litar inte på något längre, snurrar, hittar skärmar, ser andra löpare, osäkra eller säkra. Jag är ju i rätt område och får den till slut men det kostade 5.30 enligt winsplits.

K5
Det gick så illa att kontakten med satelliterna gav upp. De skulle inte finna varandra igen förrän på väg mot K8. Spåret däremellan är helt taget från vaga minnen. Sprang förbi TK efter vägen, kände strax efteråt att jag struntat i att gena SO. Håller mig upp på en ås och byter. Ser en skärm bakom mig som inte ska vara min men kan inte hålla mig. Vänder sedan tillbaka och fortsätter i tidigare spår och där sitter den. Efter en större bom är inte självförtroendet så högt.

K6-K7
Använder stig och löper på.

K8
Ut till stigen, tänker att jag följer stigarna bort, V. Kan hålla koll på husen för att gira S vid tillfälle. I någon av de branta stigningarna ser jag att det fanns ett fint vägval S om husen. Ganska flackt och fint. Precis sånna vägval vill jag hitta. Sköter kontrolltagningen ok men var osäker länge.

K9
På 10s enligt winsplits. Tyvärr inte snabbast. Synka alltid tiden på alla enheter innan start.

K10
Ser att jag kan stiga nästan hela vägen. Ser en annan skärm tidigt men tycker inte att det är min och VÄLJER ATT TRO PÅ MIG. Bra där, inne bland snåren låg min grop.

K11
Får häng på en dam. Håller koll på nålen och vissa detaljer. Det känns rätt hela vägen. Ännu mer rätt när stigen går åt rätt håll och hon lämnar där även jag tycker det känns lämpligt.

K12-K13
Springer väg, har ryggar på vägen in. Mer folk i omlopp nu.

K14
Jag försöker använda stig, gå grovt SO mot husen. Blir osäker på vinklarna, ser ledningen och styr efter den. Det ser ut som att jag var ute i det svarta rastret men det var inte som märktes i terrängen (tomtgräns eller liknande). Från stigen ser jag skärmen.

K15
Förra lite slarvig och lite flängigt här också. Försöker följa ledningen men den syns inte så bra bland träden. Det börjar bli sandigt och jag anar stråk, tar mig upp och kommer rätt på. En portion flax.

K16
Stigar nästan ända fram.

K17
Kanske är det tröttheten som kommit över mig. Försöker hålla N men driver. Passerar x och inser att jag måste korrigera. Drar iväg mot en skärm som inte kan vara min, studsar tillbaka och får den.

K18
Går grovt NO, passerar vägen och ser nästa. Massor med löpare nu. Ska jag O, är det verkligen rätt. Hittar en skärm som inte är min. Fan, sabba inte mer nu på slutet. Fortsätter tveksamt lite till och ser en gubbe stämpla något. Drar dit, det är min.

K19-M
Löpning.

Jag tog inte chansen idag heller. Elva minuters bomtid säger winsplits. Farten fanns där men inte kunnandet. Det var ändå fantastiskt kul att springa här igen, och vackert.

En positiv grej från igår som jag kom på nu, efter den feta bommen på K7 gjorde jag inga fler. Det händer inte ofta att jag går rent resten efter ett större misstag.

Det här är min favoritterräng. Snabblöpt, god sikt och jag tycker att det är väldigt vackert. Tidpunkten på året passar mig också väldigt bra. Löpformen brukar vara bra, ännu bättre jämfört med de som inte kört hårt under höst-vinter. Min placering och tävlingsupplevelse brukar gynnas stort av detta.

Vid start var jag fint fokuserad. Lös ettan lugnt och säkert, fortsätt sedan så.

K1
Över första åsen, följer sedan stigar ända fram. Kontrollerad start.

K2
Fortsätter att hålla mig i stigarna och de tydligaste formationerna.

K3
Fortsätter på åsen.

K4
Springer på lite mer, siktar grovt mot husen och styr sedan upp därefter.

K5
Fortsatt hög fart men lite oplanerat, mer osäkert, girar O när sanden kommer och ser en skärm på håll. Den stämmer bättre och bättre ända in till stämpling.

K6
Lutar mig mot stigarna och höjer blicken efter sista. Här låg jag 24 av 75, 2.30 efter ledaren.

K7
Jag känner tidigt att jag inte har koll på vilken V-stig jag är på. Tänker att jag borde vrida N men det är väldigt brant. När jag väl vrider N och upp på åsen ser jag ner och försöker förstå. Kanske förstår jag, ser en skärm men punkten stämmer inte, kollar in siffran på avstånd, inte min. Då tror jag inte längre att jag är så nära som jag faktiskt är. Den andra kan mycket väl varit punkthöjden i ringkant men det fattade jag inte då, dålig detaljkoll och en del stress är förklaringen. Jag fortsätter N och ser vägen, tror att jag är vid väg-stigkors längre O. Försöker men får börja om på vägen igen och kommer då rätt. Ser den andra skärmen nästan hela tiden och förbannar mig för att jag inte fick ihop det från början. Winsplits säger bom med drygt 6 minuter, tappar till 62:a.

K8
Fan va jag sprang, fattade att det skulle finnas ett stråk som fortsättning på stigen.

K9
Stigar och lutar mig mot husen.

K10
Grov riktning, stigar och formationer.

K11
Grovt NV, fokuserade på löpbarhet. Hamnade på vägen och gick in därifrån.

K12-K16
Använde stigar hela vägen, bra fart.

K17
Fortsätter på stig men blir nojig när jag ser målområdet och hör folk tjoa, inte på mig men ändå. Jag ska vika av O och möter en löpare som frågar vad jag letar efter. Jag berättar det och han bekräftar att han ska ha samma men inte lyckats hitta den. Fan, är jag fel då? Ska jag inte in O? Är då jag-stark och litar på mig själv, den satt snårigt men där den skulle.

K18-M
Löpning, nu var det Karin som tjoade på mig.

Det var jävligt roligt, väldigt fint men ändå mest snopet. Det borde gått så himla bra här. Kanske inte 24:a som innan raset men runt 30 kanske. Nu blev det 45. En missade chans till kanonlopp med kanonplacering.

Planen var att försöka hänga med i tåget, att låta andra sköta orienteringen för att jag ska kunna fokusera på löpningen. Den formen var god.

Området är känt, vi sprang på samma karta 2016. Då vann Rotviker vår debut i H40.

K1
Trång i starten men det öppnade upp sig efter bollplanen. Ser Tyr och tänker att han har koll, det är en bra rygg att hålla. Strax innan siffran 7 stannar Tyr, mina lojaliteter sattes på prov, jag valde tåget. Tyr slog tåget till K1 men bommade K2 rejält. Min tvekan gjorde att gummibandet redan nu började sträckas ut.

K2-K4
Jag sliter hårt för att hålla kontakten, ser lamptåget och följer det.

K5
Kommer till en kontroll jag inte ska ha, vis från förra året vänder jag på kartan och hittar den. Jag ska korrigera SV, då drar några andra iväg NO. Jag kanske inte är sämst just nu, just här i alla fall.

K6-K7
Jag kämpar på, grov koll på riktningen och följer lamporna framöver..men det börjar bli jobbigt, kommer inte ikapp.

K8
Två gubbar precis före, som jag sett tidigare väljer att gena på stigarna, då gör jag som jag tänkt, springer runt. Det gick på ett ut.

K9
Jag sköter den ok men nu är gummibandet rejält utsträckt.

K10
Det var så utsträckt att jag gick på fel lampor till fel gaffel. Även här kunde jag genom kartvändning finna min position. Kommer rätt men nu är jag helt solo.

K11-K13
Ensam, mer försiktig, använder stigar och kompassen mer. Här gror den otänkta tanken att nu är jag nog sist.

K14-K15
Kartvändning, ny runda. Tacksam inledning.

K16
Lyckas hitta den otydliga stigen men även att tappa bort den. Kanske drogs jag till en reflex (K5), snart ser jag ändå en annan och tappar inte så mycket.

K17
Här tänkte jag gå rakt O, har ju en stig i N att luta mig mot. Nu lyckas jag inte reda ut varför jag vrider tvärt S. Det upptäcks och jag går N mot stigen, studsar och får den.

K18
Rakt S.

K19
Det kändes självklart att springa runt, alldeles för många kurvor att hålla koll på. Jag kommer till fel gaffel igen, hittar den på baksidan men är inte tillräckligt noggrann. Snurrar, hittar fler reflexer men varken rätt eller fel gaffel. Det är först vid andra stigbesöket som jag får ihop det. Här försvann det lilla driv som fanns kvar. K19 av K28, fan va drygt. Bommade 8-9 minuter här.

K20-K22
Stigar framgångsrikt men inte lika fort som tidigare.

K23
Ute på vägen läser jag till K24 men hinner inse det, tappar en minut.

K24
Kollar in både K5 (tredje gången) och en grusgrop innan jag kan styra rätt.

K25-K27
Stigar ganska bra. Är väldigt osäker när jag lämnar den för att ta K27 men det stämde hela vägen.

K28-M
Nu fanns det andra att följa, levande ljus m.m.

Kände mig ganska besviken i mål. Jag kunde kört igenom den här banan så mycket snabbare med rätt lok. När jag såg min placering, 14 av 25 startande blev jag lite gladare. En liten klick bakom ändå. Winsplits säger 24 minuters bomtid. Det för mycket för att vara ok.

Laddar om till dagspassen.

Efter ett missat försök på grund av sjukdom var det dags för årspremiär med karta och kompass. Det mesta av snön har försvunnit i stan men hur är det i skogen? Arrangören bad om ursäkt för banorna eftersom det var ett helt annat snöläge när de planerades. Svängningarna har varit stora och snabb, helt förståeligt att det inte är lätt att planera. Den här kvällen var det ett gäng plusgrader och stjärnklart.

Planen för dagen var att räta in mig i ledet och följa med. Jag hade tänkt ut en rygg (KFUM) som sett bra ut på sistone att följa.

K1
Vi fick information precis innan start. Jag såg att klockan närmade sig och passerade utlysta starttiden men jag hade inte paxat någon karta under plankan. När vi fått info fick vi dra och jag fick kasta mig ner efter en karta, tog en 1:7500 då den såg övergiven ut. Eftersom "alla" redan var iväg rusade jag efter och förbi. Kollade hastigt om jag också skulle S. Jag såg aldrig den tänkta ryggen. Efter första kurvan försöker jag lugna mig lite, hitta en rimligare tempo. Efter andra kurvan försvinner långa banan. De framför är mitt tåg. Jag följer, är mest nyfiken på om de tänker ta stigen eller fortsätta längre.

K2
Jag hoppades att tåget skulle ta sig snart ner till vägen. Så blev det. Den delen var hal, isgata, det räckte inte med mina slitna metaldubbar. Jag ser mitt tåg framför och knaprar in lite. Bredvid mig har jag Almby, en riktigt stark och säker orienterare. Jag är strax före och följer efter tåget in. Såg T i verkligheten men inte på kartan (satt under strecket). Almby fortsatte och jag förbannade mig själv en del. Det var jävligt rövigt och jävligt snödjupt. Almby kom före men jag fick fatt i tågets svans i alla fall.

K3
Det ges lite chans till löpning men det mesta är snödjupt och jävligt. Jag hänger med tåget men det är jobbigt. Jag ser Almbys rygg hela tiden.

K4
Nu får vi springa lite, härligt. Det fanns en del partier där det smält bort. När en studerar livelox kan en konstatera att tåget följde spår och kröken eller mindre bommen fortplantade sig. Jag trillade på vägen och tappade tre placeringar.

K5
På vägen kunde jag komma ifatt tåget men det var frustrerande slirigt. Det bet inte och jag var trött. Jag noterar att Almby drar lite mer höger än resten av tåget. Jag blir misstänksam, Almby brukar vara säker men det finns hög O-kompetens i tåget också. Jag försökte hålla koll på båda men jag såg inte att Almby stämplade något så jag valde det stora tåget. Jag bestämde mig precis när jag bågade runt sankmarken. Vid det gröna frågade jag nästsisten i tåget, har dom koll där framme? - Jag det tror jag sa han. Jag är skeptisk sa jag. Men jag fortsatte och rätt kom vi. Almby stekte ett gäng placeringar på den här.

K6-K7
Jag hade sett på kartan att det värsta var gjort i och med K5. Nu hängde jag på tåget igen. Vi var 6-8 pers inom 10 sek vid stämpling. I det här partiet försvann tröttheten, så dags.

K8
Det var lite svårsprunget här, blev försiktig och min position längre bak blev sårbar. Tåget drogs ut och det fanns inget bra läge att avancera.

K9-M
Trots krafter kvar fick jag acceptera min position, rusade men det hjälpte inte.

Kanske lät jag lite nedslagen men jag var grymt nöjd. Det blev en rejäl genomkörare och jag tog flera fina skalper, till exempel den rygg jag tänkt mig. Jag orienterade inget för egen del. Jag försökte ha koll på det grova, riktning och passage av tydliga ledstänger. Således ett mycket väl genomfört hänglopp.

Nästa vecka ska jag supporta Karin med att arrangera motsvarande tävling.